Skip to main content Accessibility help
×
  • Cited by 27
    • Volume 1: Prehistory to 1520
      • Edited by Knut Helle, Universitetet i Bergen, Norway
      Show more authors
    • You may already have access via personal or institutional login
    • Select format
    • Publisher:
      Cambridge University Press
      Publication date:
      28 March 2008
      04 September 2003
      ISBN:
      9781139053570
      9780521472999
      Dimensions:
      (228 x 152 mm)
      Weight & Pages:
      1.414kg, 892 Pages
      Dimensions:
      Weight & Pages:
    You may already have access via personal or institutional login
  • Selected: Digital
    Add to cart View cart Buy from Cambridge.org

    Book description

    This volume presents a comprehensive exposition of both the prehistory and medieval history of the whole of Scandinavia. The first part of the volume surveys the prehistoric and historic Scandinavian landscape and its natural resources, and tells how man took possession of this landscape, adapting culturally to changing natural conditions and developing various types of community throughout the Stone, Bronze and Iron Ages. The rest - and most substantial part of the volume - deals with the history of Scandinavia from the Viking Age to the end of the Scandinavian Middle Ages (c. 1520). The external Viking expansion opened Scandinavia to European influence to a hitherto unknown degree. A Christian church organisation was established, the first towns came into being, and the unification of the three medieval kingdoms of Scandinavia began, coinciding with the formation of the unique Icelandic 'Free State'.

    Reviews

    "...this work is clearly designed to permit regular consultation in library collections for many decades. Essential." Choice

    "...a significant addition to the growing literature on Nordic history...an indispensable reference book for every major library. Thanks to good editing, it is highly readable and flows seamlessly from chapter to another. It is a volume not only for professional historians, but also a valuable research tool for college students and the general adult reading public." History

    Refine List

    Actions for selected content:

    Select all | Deselect all
    • View selected items
    • Export citations
    • Download PDF (zip)
    • Save to Kindle
    • Save to Dropbox
    • Save to Google Drive

    Save Search

    You can save your searches here and later view and run them again in "My saved searches".

    Please provide a title, maximum of 40 characters.
    ×

    Contents


    Page 1 of 2


    • 1 - The Scandinavian Landscape and its Resources
      pp 13-42
    • View abstract

      Summary

      Human intelligence exercises a decisive influence on the ecological balance of the landscape, to store knowledge and to organise the use of natural resources. This chapter starts by considering some of the main physical characteristics of the Scandinavian landscape throughout the millennia that have passed since the Quaternary glaciations. A number of physical processes were responsible not only for the geological construction of the Scandinavian landscape but also for the later changes that took place. The soils in Scandinavia consist mainly of relatively coarse glacial deposits, which have generally proved difficult to cultivate. In the last 5,000 years, shore displacement around the Baltic has mainly been caused by land uplift. However, the Norwegian Sea has not undergone such drastic changes. The chapter also deals with the climatic changes, coastal landscapes, and the vegetation zones and animal life in the Scandinavian region.
    • 2 - The Stone and Bronze Ages
      pp 43-59
    • View abstract

      Summary

      This chapter deals with the life in Scandinavian region during the Stone Age and Bronze Age periods. The environment of the early hunters was open tundra where huge reindeer herds migrated seasonally and provided an easy source of meat. Agriculture and animal husbandry became important means of subsistence alongside hunting, fishing and gathering after 3100 BC. About 2300 BC a marked, not to say dramatic, cultural change occurred in southern Scandinavia. There are strong indications that the changes were caused by immigrants from the south. The result was a culture which has been named after its pottery, Corded Ware. In Norrland, northern Finland and Finnmark there was clearly a cultural, ethnic and technological continuity from the early Stone Age. Around 1800 BC, a flow of bronze objects reached southern Scandinavia, which were used as models for smelting and casting of bronze in local workshops.
    • 3 - The Iron Age
      pp 60-93
    • View abstract

      Summary

      As the Iron Age progressed, Scandinavia changed from being a separate region in Europe to becoming a border area, initially to the Roman Empire and then to the Merovingian and Carolingian kingdoms. Many Scandinavian resources were important for the major kingdoms of Europe and political leaders in the Scandinavian centres knew how to take advantage of long-distance trade with such commodities. At the onset of the early Iron Age it appears that a more egalitarian tribal society with few traces of social stratification had come into being. Early Iron Age hamlets and villages consisted of a number of small, individual farming units. The best investigated village is situated near Grøntoft in western Jylland. Existence of helmets, ring swords, and other ornamented status objects found in richly furnished warrior graves from France and southern England to Finland seem to confirm that the petty Scandinavian and Finnish kingdoms aspired to the ideology and political organisation that was characteristic of the Franks.
    • 4 - Languages and ethnic groups
      pp 94-102
    • View abstract

      Summary

      The languages of Scandinavia: Denmark, Finland, Norway, Sweden, have been either of Indo-European or Finno-Ugrian origin. The conception of the development of Finnish and Sami branches of Finno-Ugrian rests on comparison of their various post-Reformation manifestations with each other and with related languages. The development of a characteristically Scandinavian form of the Germanic branch of Indo-European has largely to do with the spread of Germanic to the east, south and west, with resulting linguistic splits between the different groups of speakers involved. The earliest extant vernacular manuscripts, of Iceland and Norway in twelfth and Denmark and Sweden in late thirteenth century, confirm the existence of numerous and significant linguistic differences between the various areas of Scandinavia. Many scholars have in fact reckoned with an East Nordic-West Nordic split from as early as the end of the syncope period. East Nordic is roughly the language of Denmark and Sweden, West Nordic that of Norway and later of Iceland.
    • 5 - The Viking expansion
      pp 103-120
    • View abstract

      Summary

      For 300 years, beginning at the end of the eighth century, Scandinavians, figure prominently in the history of western Europe, first as pirates and later as conquerors. In the ninth century it was the English who called the invaders Vikings, originally a Scandinavian appellative: víkingr. The first recorded raids were on monasteries in the British Isles. The pressure of increasing population in Scandinavia and the consequent shortage of land was the main cause of Viking activity. However, in other parts, most of the first generations of Vikings were seeking wealth. Scandinavians took advantage of internal conflicts in western Europe. In 838 Vikings supported the Britons of Cornwall against the West Saxons, and in 844 a deposed Northumbrian king was restored to power. Reasons behind the decrease in Viking activity in western Europe may also lie in the better wealth-gathering opportunities that existed in the east where there had been great changes since the eighth century.
    • 6 - Viking culture
      pp 121-146
    • View abstract

      Summary

      The culture of the Viking Age was strong, independent, rich in tradition and vibrant. It was good at copying, adapting, developing and creating; foreign ideas could be incorporated or rejected. The lands of Viking Age Scandinavia, apart from Finland and the Sami areas in their northern and central parts, shared a substantially common culture. The varied natural resources of Scandinavia encouraged shipping and trade; thus shipping was a decisive factor in the more general expansion and common culture of the period. Other communication routes, using sledges, skis, snowshoes or skates, developed where there was a stable snow and ice cover for several months of the year. Agriculture in various forms was the predominant economic activity. But with the growth of trade, the Viking Age saw the emergence of town-like settlements in Scandinavia, and trade and crafts became increasingly specialist occupations. The religion of the Viking Age was polytheistic. A multitude of gods and powers influenced the different aspects of life.
    • 7 - Scandinavia enters Christian Europe
      pp 147-159
    • View abstract

      Summary

      It was not until the ninth century that significant numbers of Scandinavians were converted to Christianity, but some knowledge of Christian beliefs and rituals had reached Scandinavia much earlier. By the beginning of the ninth century the Franks had subjected and forcibly converted the Saxons south of the river Elbe. In 819, the Franks helped Harald to regain power in an uneasy partnership with Godfred's sons. This made it possible for Ebbo, archbishop of Rheims, to lead a mission to Harald's part of the kingdom. The first king to be baptised in Scandinavia was the Dane, Harald Gormsson, who proclaimed that he had made the Danes Christian on the huge runic monument he had erected at Jelling. By the end of the eleventh century Christianity had begun to affect all levels of Scandinavian society. Numerous churches had been built, many of them by landowners with clergy who were, in effect, their servants.
    • (a) - Introductory survey
      pp 160-167
    • View abstract

      Summary

      The Viking Age and early Middle Ages saw the beginning of political unification in the larger territories, leading to the creation of the kingdoms of Denmark, Norway and Sweden, and the Free State of Iceland. The early political unification was the outcome of political decisions made by individuals, and of military force. The formation of the kingdoms involved the development of a more elaborate and formalised military organisation. The breaking up of the Danish North Sea empire and the consequent weakening of the Danish kingdom made it possible for Norwegian kings to establish a more permanent rule over most of their later territory. In Sweden the tendencies towards political unification came later and were weaker than in Denmark and Norway. In the process of political and social transformation Christianity and the Church were of crucial importance. Christianity and its ecclesiastical organisation were also means of enhancing the kings's power and prestige.
    • (b) - The making of the Danish kingdom
      pp 168-183
    • View abstract

      Summary

      At the end of the ninth century, Denmark comprised all areas bordering on the Kattegat, that is, the central part of southern Scandinavia. This chapter explores the origins of this conglomeration of territories and of its further history throughout the rest of the Viking Age and the early Scandinavian Middle Ages. Archaeology has become an increasingly important source for the study of the earliest political history of Denmark. New procedures have been developed, such as the excavation of large areas of settlement and improved dating techniques, notably dendrochronology. By and large there appears to have been a tendency towards political unification of Denmark throughout the Viking Age, but royal sovereignty over the entire medieval Denmark cannot be substantiated until the latest part of that period. The chapter also presents discussions on the North Sea empire, and the early medieval Danish kingdom, especially the political and social organisation of eleventh-century Denmark.
    • (c) - The early unification of Norway
      pp 184-201
    • View abstract

      Summary

      The political history of Norway in the Viking Age and the early Scandinavian Middle Ages has been dominated by one great theme, the political unification of the different parts of the country into one kingdom. Although posterity exaggerated the importance of Harald Finehair there are still good reasons for taking his reign as the point of departure for the political unification of Norway. Danish supremacy had long traditions in Norwegian parts of Scandinavia. Until the thirteenth century Danish kings from time to time made claims to be kings of Norway or at least of Viken. After the official Christianisation of most of the country in the reigns of Olaf Tryggvason and Olaf Haraldsson and the establishment of an elementary church organisation, Norway was on the threshold of finding its way into the family of more established European kingdoms. Only at this stage could political unification of the country seriously begin.
    • (d) - The Norse island communities of the Western Ocean
      pp 202-220
    • View abstract

      Summary

      The area from Ireland and the Irish Sea in the south-west to Greenland in the north-west saw an extensive expansion of Norse settlement in the ninth and tenth centuries. The earliest known Viking raids on the coasts of Britain and Ireland towards the end of the eighth century suggest that by then there were at least Norse pirate settlements in the Northern and Western Isles and a few Norse grave finds in the islands may possibly be older than 800. However, it appears that the westward expansion of settlement from Norway did not assume larger proportions until the mid-ninth century. The community of Føroyar appears to have been dominated by chieftains and large landowners, and probably formed a separate legal entity with its own political and administrative institutions quite early. In Iceland, the Church expanded as chieftains and wealthy farmers built private churches on their farms.
    • (e) - Kings and provinces in Sweden
      pp 221-234
    • View abstract

      Summary

      The core of the medieval kingdom comprised its two main regions, Svealand and Götaland. Kings who, in the course of the eleventh and twelfth centuries, gained some degree of control over these regions, also began to bring peripheral regions under their authority. Before AD 1000, kings of the Svear were associated with the Lake Mölaren region. For the kings of Svear and Götar, there were great difficulties in maintaining royal rule over both Svealand and Götaland at the same time. The tendencies towards political unification and a more centralised political organisation were closely connected with Christianisation and the establishment of a Swedish church. Control of the legal and judicial system was of paramount importance for the growth of royal power. The right to demand regular contributions from the population was the most important economic prerogative of lordship in medieval society.
    • 9 - Demographic conditions
      pp 235-249
    • View abstract

      Summary

      The rural classes constituted the overwhelming majority of all the Scandinavian populations in the Viking Age. Osteologists and osteo-archaeologists have provided new and invaluable data which can be used by historical demographers to provide information on life expectancy and mortality. Danish and Norwegian osteological studies on sizable Iron Age skeletal materials consistently show mean life expectancy at age twenty of only 15-18 years. The type and size of co-residential units are fundamentally important demographic structures. According to a composite estimate, the mean size of a simple family household occupying a usual Scandinavian holding around 1300 would be about 4.25 persons. This average would be slightly increased, to about 4.5 persons, by a modest element of living-in servants and lodgers and by the infrequent occurrence of joint (biologically related) or multiple (unrelated) families. In the second half of the thirteenth century, Denmark's population was much larger than that of any other Nordic country.
    • 10 - Rural conditions
      pp 250-311
    • View abstract

      Summary

      Sedentary settlement in Scandinavia was predominantly agrarian during the Iron Age and the Middle Ages. Grain cultivation and animal husbandry were the basic means of providing sustenance, but were complemented, according to local conditions, by various forms of hunting, fishing and gathering. Most of the medieval sedentary population of Scandinavia based its existence on a combination of agriculture and animal husbandry. The systems of cultivation and the tillage technology that were employed at the end of the Viking Age had parallels in west and central Europe. Different patterns of settlement have existed in the Nordic countries from prehistoric times. There were farms grouped in villages of different sizes whose resource areas were more or less clearly separated from each other. There were also individual farms corresponding functionally and legally to villages in the sense that they had their own resource territories. Throughout the first millennium AD Danish agrarian society was marked by the continual relocation of rural villages and hamlets.
    • 11 - Urbanisation
      pp 312-342
    • View abstract

      Summary

      Scandinavia lends itself to a discussion of the causes, expressions and course of urbanization. The earliest known tendencies towards urbanisation in Scandinavia manifest themselves in the economic and political centres of the Merovingian Period and the early Viking Age. Scandinavian urbanisation entered a new phase from the latter part of the tenth century. From now on there is evidence of several places with a more complex centrality. Places of particular importance in this context are Lund in medieval Denmark, Sigtuna in Sweden, and Trondheim, Oslo and Bergen in Norway. Most of the new high medieval towns were established in the central parts of the Danish kingdom, including Skåne, and in the Mälaren area of Sweden with its extension towards the south and towards Finland. The development of Scandinavian towns was closely related to the evolution of more centralised political systems. The early medieval Norwegian towns were promoted by the kings which was important for the political unification process.
    • (a) - Introductory survey
      pp 343-352
    • View abstract

      Summary

      The main tendencies in the development of Scandinavian political organisation in the high Middle Ages were centralisation and growth of public authority under the monarchy, the Church, and the secular aristocracy. This chapter outlines the development of three Nordic kingdoms that grew into more state-like entities, until 1319 when the first of the Nordic unions was established between Norway and Sweden. Danish struggles over the succession to the throne from the 1130s to the 1150s were followed by the strong and expansionist Valdemarian monarchy which once more made Denmark the leading kingdom in Scandinavia. In Norway, the Norwegian church was centralised under the archbishop of Trondheim in 1152-3, and in the following decades the first steps were taken towards a nationally organised system of government. Scandinavian kingship entered a new phase in the high Middle Ages, reflected by the introduction of royal unction and coronation. There may have been early royal initiatives in provincial thing legislation in the Scandinavian kingdoms.
    • (b) - The Danish kingdom: consolidation and disintegration
      pp 353-368
    • View abstract

      Summary

      The killing of Knud Lavard in January 1131 started a period of dynastic strife in Denmark, which ended in 1157 when Valdemar I, became the ruler. His reign and that of his sons, Knud IV and Valdemar II constitute the period when a high medieval kingdom of European type emerged, consolidated by an ordered succession to the throne. The century following Valdemar II's death in 1241 saw political unrest which led to disintegration of the Danish kingdom in Scandinavia. The contrast between the Roskilde Chronicle and Saxo seems to reflect a serious political conflict in twelfth-century Denmark, between the old magnates' families who sought to protect their traditional rights and a new, more effective, and ruthless royal power of which St Knud was an early representative. The Danehof became the forum of negotiations between the king and a group of magnates who often opposed him. The chapter also talks about the Finderup murder of King Erik Klipping in 1286.
    • (c) - The Norwegian kingdom: succession disputes and consolidation
      pp 369-391
    • View abstract

      Summary

      The death of King Sigurd Crusader in 1130 marked the transition from a century of relatively peaceful internal conditions in Norway to a century of frequent struggles over the succession to the throne which are referred to as the Civil Wars. Due to and during these struggles, the development of a more centralised and better organised Norwegian kingdom gained momentum. This resulted in a period of internal consolidation between the last outbreak of hostilities in 1239-40 and the death of King Håkon V Magnusson in 1319. For the consolidated monarchy the right of inheritance played a central role. The period of early 1260s to about 1400 has been termed the Norwegian age in Icelandic historical research. King Magnus Law-mender laid down the principle that there should be one king over the whole Norwegian dominion, both inland and over the tributary lands. This meant that Iceland was considered part of the Norwegian realm both constitutionally and administratively.
    • (d) - Sweden under the dynasty of the Folkungs
      pp 392-410
    • View abstract

      Summary

      The account of the early history of Swedish political developments ends in the middle of the thirteenth century when Sweden became a high medieval European kingdom. This chapter discusses the development of that kingdom until the downfall of the Folkung dynasty in the 1360s. After the death of King Erik Eriksson in 1250, his nephew Valdemar, son of the factual ruler Earl Birger succeeded him. This established, though incorrectly, the dynasty of the Folkungs (Swedish folkungar). In legal proceedings formal proof by sworn witnesses nominated by one of the parties was slowly replaced by material proof provided by a group of people similar to a jury that was appointed by the judge. A privileged upper stratum existed in an old provision of the Law of Östergötland: special fines of honour were to be paid to a lord for the killing of his unfree steward or his man. The chapter also discusses the political developments in Sweden after 1300.
    • (e) - Growing inter-Scandinavian entanglement
      pp 411-420
    • View abstract

      Summary

      Internal consolidation in the high medieval Scandinavian kingdoms meant that more energy and resources could be directed to foreign affairs, which led to expansion in directions that were determined by the geographical positions of the three kingdoms and other factors. Norway expanded towards the islands of the western sea, Sweden towards Finland and the eastern Baltic. The Danish kingdom found the chief outlets for its foreign energies in north Germany and along the Slavonic south coast of the Baltic. After 1300 inter-Nordic relations were, to a much higher degree than before, determined by internal political conditions in Sweden. In 1319, the first of the medieval Scandinavian unions was established. It was clearly an outcome of the inter-Nordic entanglement which had started in the mid-thirteenth century, not least on the initiative of the consolidated Norwegian monarchy under Håkon Håkonsson. The process had now gone too far to be stopped by the new-found cautiousness of Håkon V in his last years.
    • 13 - Church and society
      pp 421-462
    • View abstract

      Summary

      During the eleventh century, Christianity was accepted as the public religion in most of Scandinavia. The conversion of the Finns, a process that was not completed until the high Middle Ages, was closely related to their incorporation in the Swedish kingdom. The missionaries working in Scandinavia from the ninth century were in large part Benedictine monks. The first Nordic religious houses were a couple of Benedictine monasteries established in Denmark towards the end of the eleventh century. The ecclesiastical demands for immunities and rights of various kinds culminated in the second half of the thirteenth century. To a large extent these demands were met, but there were soon counter-reactions because the secular aristocracy and the monarchy felt threatened by the economic resources and autonomy of the Church. The doctrines and moral code of the Church influenced people's lives throughout the Middle Ages. The chapter also discusses the extent to which the teaching of the Church managed to change Scandinavian mentality.

    Page 1 of 2


    Select bibliography: primary sources, general surveys and secondary works arranged by part
    Aakjær, S. (ed.), Kong Valdemars Jordebog, 1–3, København, 1926–45.
    Abel, W., Geschichte der deutschen Landwirtschaft vom frühen Mittelalter bis zum 19. Jahrhundert, Deutsche Agrargeschichte, 2, Stuttgart, 1962.
    Abrahamsen, J. et al., Naturgeografisk indelning av Norden, Helsingfors, 1977.
    Aðalbjarnarson, B. (ed.), Heimskringla, 1–2, Íslenzk fornrit, 26–7, Reykjavík, 1979.
    Aðalbjarnarson, B. (ed.), Heimskringla, 1–3, Íslenzk fornrit, 26–28, Reykjavík, 1941–51.
    Aðalsteinsson, S., ‘Blóðflokkar og menning Íslendinga’, Saga, 30, 1992.
    Águstsson, H., Skálholt. Kirkjur, Reykjavík, 1990.
    Ahnlund, N., ‘Den nationella och folkliga Erikskulten’, in Thordeman, B. (ed.), Erik den helige: Historia, kult, reliker, Stockholm, 1954.
    Ahnlund, N., ‘I den stora folkminskningens spår’, Vintergatan, 1933.
    Ahnlund, N., ‘Vreta klosters äldsta donatorer’, Historisk tidskrift, 65, Stockholm, 1945.
    Ahnlund, N., Stockholms historia före Gustav Vasa, Stockholm, 1953.
    Albrechtsen, E., Fællesskabet bliver til 1380–1536, Danmark-Norge 1380–1814, I, Oslo, 1997.
    Albrechtsen, E., Herredømmet over Sønderjylland 1375–1404: Studier over hertugdømmets lensforhold og indre opbygning på dronning Margrethes tid, København, 1981.
    Alcuin, , ‘De Vita S. Willibrordi’, in Jaffé, Ph. (ed.), Monumenta Alcuniania, Bibl. VI, Berlin, 1873.
    Ambrosiani, B. and Clarke, H., Towns in the Viking Age, Leicester, 1994.
    Ambrosiani, B., ‘Background to the boat graves of the Mälaren valley’, in Lam, J. P. and Nordström, H. Å. (eds.), Vendel Period Studies, Statens Historiska Museum Studies, 2, Stockholm, 1983.
    Andersen, Aa. (ed.), Den danske rigslovgivning 1397–1513, København, 1989.
    Andersen, H. Hellmuth et al., Århus Søndervold. En byhistorisk undersøgelse, Jysk Arkæologisk Selskabs Skrifter, 9, 1971.
    AndersenHellmuth, H. et al., Danevirke, 1–2, Jysk Arkæologisk Selskaps Skrifter, 13, 1976.
    Andersen, L. Wie et al., Uppsala-overenskomsten 1520: Magtstruktur og magtkamp i Sverige januar–oktober 1520, Odense], 1975.
    Andersen, N. K., Den danske kirkes historie under kongerne Christiern I og Hans, Koch, H. and Kornerup, B. (eds.), Den danske kirkes historie, 3:1, København, 1965.
    Andersen, N. K., Senmiddelalderen 1241–1448, Koch, H. and Kornerup, B. (eds.), Den danske kirkes historie, 2, København, 1962.
    Andersen, N. K., Ærkebiskop Jens Grand: En kirkeretshistorisk Undersøgelse, 1–2, Teologiske Studier, II. Afd., 4 and 6, 1943–44.
    Andersen, P. Sveaas, Samlingen av Norge og kristningen av landet 800–1130, Handbok i Norges historie, 2, Bergen, 1977.
    Andersen, P. Sveaas, Samlingen av Norge og kristningen av landet 800–1130, Mykland, K. et al. (eds.), Handbok i Norges historie, 2, Bergen, 1977.
    Anderson, I., Vadstena klosterkyrka, Sveriges kyrkor, 213, Stockholm, 1991.
    Anderson, T., ‘The churchyard in the Folkebibliotekstomt (Library Site), Trondheim: An interim osteological report’, in Fortiden i Trondheim bygrunn: Folkebibliotekstomten, Meddelelser, 2, Trondheim, 1986.
    Andersson, A. and Anker, P., L’Art Scandinave, 1–2, Yonne, 1968; English edn: The Art of Scandinavia, London, 1970.
    Andersson, A., ‘Die Glasmalereien des Mittelalters in Skandinavien’, Corpus vitrearum medii aevii Skandinavien, Stockholm, 1968.
    Andersson, A., Medieval Wooden Sculpture, 2–3, Stockholm, 1966, 1980.
    Andersson, B. M., ‘Émaux limousins en Suède. Les châsses. Les croix’, Antikvariskt Arkiv 69, 1980.
    Andersson, H., ‘Medeltidsarkeologi i Bohuslän’, in Festskrift til Olaf Olsen på 60-årsdagen den 7. juni 1988, København, 1988.
    Andersson, H., ‘Medieval archaeology in Scandinavia’, in Andersson, H. and Wienberg, J. (eds.), The Study of Medieval Archaeology: European Symposium for Teachers of Medieval Archaeology Lund 11–15 June 1990, Stockholm, 1993.
    Andersson, H., ‘Sverige: En forskningsöversikt’, in Blom, G. A. (ed.), Urbaniseringsprosessen i Norden, 1, Oslo, 1977.
    Andersson, H., Sjuttiosex medeltidsstäder – aspekter på stadsarkeologi och medeltida urbaniseringsprocess i Sverige och Finland, Medeltidsstaden, 73, Stockholm, 1990.
    Andersson, H., Urbanisierte Ortschaften und lateinische Terminologie: Studien zur Geschichte des nordeuropäischen Städtewesen vor 1350, Göteborg, 1971.
    Andersson, I. M., Erik Menved och Venden: Studier i dansk utrikespolitik 1300–1319, Lund, 1954.
    Andersson, I., A History of Sweden, London, 1955.
    Andersson, I., Erikskrönikans författare, Svenska Akademiens minnesteckningar, Stockholm, 1958.
    Andersson, I., Källstudier till Sveriges historia 1230–1436, Lund, 1928.
    Andersson, T. M., The Problem of Icelandic Saga Origins: A Historical Survey, New Haven, 1964.
    Andersson, T. M. and Gade, K. E. (trans.), Morkinskinna: The Earliest Icelandic Chronicle of the Norwegian Kings (1030–1157), Ithaca and London, 2000.
    Andræ, C. G., ‘Kolonisation, Sverige’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 8, 1963.
    Andræ, C. G., Kyrka och frälse i Sverige under äldre medeltid, Studia historica Upsaliensia, 4, Uppsala, 1960.
    Andrén, A., ‘Städer och kungamakt – en studie i Danmarks geografi före 1230’, Scandia, 49, 1983.
    Andrén, A., ‘State and towns in the Middle Ages: The Scandinavian experience’, Theory and Society, 18, 1989.
    Andrén, A., Den urbana scenen: Städer och samhälle i det medeltida Danmark, Acta archaeologica Lundensis, Series in 8°, 13, Lund, 1985.
    Andrén, A., Den urbana scenen: Städer och samhälle i det medeltida Danmark, Bonn, Malmö, 1985.
    Andrén, A., Lund, tomtindelning, ägostruktur, sockenbildning, Stockholm, 1984.
    Anthoni, E., Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel, Helsingfors, 1970.
    Antonsen, E. H., A Concise Grammar of the Older Runic Inscriptions, Tübingen, 1975.
    Arbman, H., Cinthio, E. and Norberg, R., Vår äldsta konst: Nordisk medeltid, Bildkonsten i Norden, 1, Stockholm, 1974.
    Ars: Suomen taide, vol. 1, Helsinki, 1987.
    Arup, E., ‘Leding og ledingsskat i det 13. aarhundrede’, Historisk Tidsskrift, 8:5, København, 1914–15.
    Arup, E., Danmarks historie, 1, København, 1925.
    Bååth, K., Öde sedan stora döden var…, Bebyggelse och befolkning i Norra Vedbo under senmedeltid och 1500-tal, Lund, 1983.
    Bååth, K., Öde sedan stora döden var: Bebyggelse och befolkning i norra Vedbo under senmedeltid och 1500-tal, Bibliotheca Historica Lundensis, 51, Lund, 1983.
    Bagge, S., ‘Borgerkrig og statsutvikling i Norge i middelalderen’, Historisk Tidsskrift, 65, Oslo, 1986.
    Bagge, S., ‘Helgen, helt og statsbygger: Olav Tryggvason i norsk historieskrivning gjennom 700 år’, in Supphellen, S. (ed.), Kongsmenn og krossmenn: Festskrift til Grethe Authén Blom, Trondheim, 1992.
    Bagge, S., ‘Nordic students at foreign universities’, Scandinavian Journal of History, 9, 1984.
    Bagge, S., ‘Samkongedømme og enekongedømme’, Historisk Tidsskrift, 54, Oslo, 1975.
    Bagge, S., ‘State building in medieval Norway’, Forum for utviklingsstudier, 1989.
    Bagge, S., ‘The formation of state and concepts of society in 13th century Norway’, in Vestergaard, E. (ed.), Continuity and Change: A Symposium, Odense], 1986.
    Bagge, S., From Gang Leader to the Lord’s Anointed: Kingship in Sverris saga and Hákonar saga Hákonarsonar, Odense], 1996.
    Bagge, S., Mennesket i middelalderens Norge: Tanker, tro og holdninger 1000–1300, Oslo, 1998.
    Bagge, S., Society and Politics in Snorri Sturluson’s Heimskringla, Berkeley, 1991.
    Bagge, S., The Political Thought of the King’s Mirror, Odense], 1987.
    Bailey, R., Viking Age Sculpture in Northern England, London, 1980.
    Balling, J. L. and Lindhardt, P. G., Den nordiske kirkes historie, 2nd edn, København, 1967.
    Banning, K. (ed.), A Catalogue of Wall-Paintings in the Churches of Medieval Denmark 1100–1600. Scania Halland Blekinge, Copenhagen, 1976–82.
    Barnes, M., ‘How “common” was Common Scandinavian?’, in Goblirsch, K. G. et al. (eds.), Germanic Studies in Honor of Anatoly Liberman, NOWELE, 31/32, Odense], 1997.
    Barnes, M., ‘Norse in the British Isles’, in Faulkes, A. and Perkins, R. (eds.), Viking Revaluations, London, 1992.
    Baudou, E., Norrlands Forntid – ett historiskt perspektiv, Wiken, 1992.
    Bauer, A. (ed.), Heinrich von Livland: Livländische Chronik, Ausgewählte Quellen zur deutschen Geschichte des Mittelalters, 24, Darmstadt, 1975.
    Bauer, A. and Rau, R. (eds.), Quellen zur Geschichte der sächsischen Kaiserzeit, Darmstadt, 1971.
    Beckett, F., Danmarks Kunst, 1–2, København, 1924–6.
    Behre, G. et al., Sveriges historia 1521–1809, Stockholm, 1985.
    Bekker-Nielsen, H. et al., Norrøn fortællekunst: Kapitler af den norsk-islandske middelalderlitteraturs historie, København, 1965.
    Bencard, M. and Jørgensen, L. Bender, Ribe Excavations 1970–76, 4, Esbjerg, 1990.
    Bencard, M. (ed.), Ribe excavations 1970–76, 1–4, Ribe, 1976–1991.
    Benedictow, O. J., ‘Den epidemiologiske transisjonen og bekjempelsen av pesten’, The Journal of the Norwegian Medical Association, 114, 30/1994.
    Benedictow, O. J., ‘Norge’, in Den nordiske Adel i Senmiddelalderen: Struktur, funktioner og internordiske relationer, Rapporter til Det nordiske Historikermøde i København 1971, 9–12 August, København, 1971.
    Benedictow, O. J., ‘The demography of the Viking Age and the High Middle Ages in the Nordic countries’, Scandinavian Journal of History, 21:3, 1996.
    Benedictow, O. J., ‘The great pestilence in Norway: An epidemiological study’, Collegium Medievale, 3, 1990/1.
    Benedictow, O. J., ‘The Milky Way in history: Breast feeding, antagonism between the sexes and infant mortality in medieval Norway’, Scandinavian Journal of History, 10, 1985.
    Benedictow, O. J., Fra rike til provins, Mykland, K. (ed.), Norges historie, 5, Oslo, 1977.
    Benedictow, O. J., Plague in the Late Medieval Nordic Countries: Epidemiological Studies, 2nd edn, Oslo, 1992.
    Benedictow, O. J., The Medieval Demographic system of the Nordic countries, 2nd edn, Oslo, 1996.
    Benediktsson, Hr., ‘Islandsk språk’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 7, 1962.
    Benediktsson, Hr., ‘The wovel system of Icelandic: a survey of its history’, Word, 15, 1959.
    Bengtsson, H., Den höviska kulturen i Norden 1100–1500. En konsthistorisk undersökning, Stockholm, 1999.
    Berg, K. (ed.), Danmarks kirker, ed. Nationalmuseet, København, 1945.
    Berg, K. (ed.), Norges kunsthistorie, 1–2, Oslo, 1981.
    Bergendahl-Hohler, E., ‘The capitals of Urnes church’, Acta Archaeologica 46, København, 1976.
    Bergendahl-Hohler, E., Norske stavkirkeportaler, 1–2, Oslo, 1994.
    Berglund, J., ‘The decline of the Norse settlements in Greenland’, Arctic Anthropology, 23, 1986.
    Bertelsen, R. and Urbanczyk, P., ‘Two perspectives on Vågan in Lofoten’, Acta Borealia, 1/2, 1988.
    Bertelsen, R., Lofoten og Vesterålens historie fra den eldste tida til ca. 1500 e.Kr., Tromsø, 1984.
    Beskow, P., ‘Runor och liturgi’, in Beskow, P. and Staats, R., Nordens kristnande i europeisk perspektiv: tre uppsatser, Skara, 1994.
    Birkeli, F., ‘The earliest missionary activities from England to Norway’, Nottingham Mediaeval Studies 15, 1971.
    Bisgaard, L., ‘Det religiøse liv i senmiddelalderen’, in Ingesmann, P. and Jensen, J. V. (eds.), Danmark i senmiddelalderen, Århus, 1994.
    Bisgaard, L., Tjenesteideal og fromhedsideal: Studier i adelens tænkemåde i dansk senmiddelalder, Århus, 1988.
    Biskup, M., ‘Sveriges plats i Jagellonernas politik kring sekelskiftet 1500’, Scandia, 45, 1979.
    Bjørgo, N. et al., Norsk utenrikspolitikks historie, 1, Oslo, 1995.
    Bjørgo, N. et al., Selvstendighet og union: Fra middelalderen til 1905, Norsk utenrikspolitikks historie, 1, Oslo, 1995.
    Bjørgo, N., ‘800–1536. Makt og avmakt’, in Bjørgo, N. et al., Selvstendighet og union: Fra middelalderen til 1905, Norsk utenrikspolitikks historie, 1, Oslo, 1995.
    Bjørgo, N., ‘Samkongedøme kontra einekongedøme’, Historisk Tidsskrift, 49, Oslo, 1970.
    Bjørgo, N., ‘Samkongedøme og einekongedøme’, Historisk Tidsskrift, 55, Oslo, 1976.
    Bjørgo, N., ‘Vågastemna i mellomalderen’, in Imsen, S. and Sandvik, G. (eds.), Hamarspor: Eit festskrift til Lars Hamre, Oslo, 1982.
    Bjørgo, T. et al., ‘Arkeologiske undersøkelser i Nyset-Steggjavassdragene 1981–1987’, Arkeologiske rapporter fra Historisk Museum, Universitetet i Bergen, 16, Bergen, 1993.
    Björhem, N. and Säfvestad, V., Fosie IV: Bebyggelsen under brons- och järnålder, Malmö, 1993.
    Bjørkvik, H., ‘Nyare forskning i norsk seinmellomalder’, in Nytt fra norsk middelalder, 2, Norsk lektorlags faglig-pedagogiske skrifter, 10, Oslo, 1970.
    Bjørkvik, H., Folketap og sammenbrudd 1350–1520, Helle, K. (ed.), Aschehougs Norgeshistorie, 4, Oslo, 1996.
    Bjørn, C. (ed.), Det danske landbrugs historie, 1, Odense], 1988.
    Bjørn, C. (ed.), Det danske landbrugs historie, I, København, 1991.
    Blehr, O., ‘Traditional reindeer hunting and social change in the local communities surrounding Hardangervidda’, Norwegian Archaeological Review, 6:2, 1973.
    Blindheim, M., ‘The Romanesque dragon doorways of the Norwegian stave churches’, Institutum Romanum Norvegiae. Acta II, Roma, 1965.
    Blindheim, M., Norwegian Romanesque Decorative Sculpture 1090–1210, London, 1965.
    Blindheim, M., The Stave Church Paintings, New York, 1965.
    Blom, G. A. and Moen, J., Städer och stadsbor, Lund, 1990.
    Blom, G. A. et al, ‘Handelsprivilegier’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 6, 1961.
    Blom, G. A., ‘Smörhandel, Norge’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 16, 1971.
    Blom, G. A., ‘Stadsrett, Norge’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 16, 1971.
    Blom, G. A., ‘Stadsstyrelse, Norge’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 17, 1972.
    Blom, G. A., ‘Warum die Norweger König Erich von Pommern den Gehorsam nicht kündigen wollten’, Acta Visbyensia, 4, Kultur und Politik im Ostseeraum und im Norden 1350–1450, Kungsbacka, 1971.
    Blom, G. A., Magnus Eriksson og Island: Til belysning av periferi og sentrum i nordisk 1300-talls historie, Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab, Skrifter, 2, 1983.
    Blom, G. A., Hellig-Olavs by: Middelalderen til 1537, Trondheims historie 997–1997, I, Oslo, 1997.
    Blom, G. A., Norge i union på 1300-tallet, 1–2, Trondheim, 1992.
    Blom, G. A. (ed.), Middelaldersteder, Urbaniseringsprocessen i Norden, I, Oslo, 1977.
    Blom, G. A. (ed.), Urbaniseringsprosessen i Norden, 1, Oslo, 1977.
    Blomkvist, N., ‘Kalmars uppkomst och äldsta tid’, in Hammarström, I. (ed.), Kalmar stads historia, 1, Kalmar, 1979.
    Blomqvist, R. and Mortensson, A. W., Thulegrävningen 1961, Lund, 1963.
    Blomstedt, Y. et al. (eds.), Suomen historia, 2, Espoo, 1985.
    Blöndal, S. and Sigtryggsson, S., Gammel islandsk kultur i billeder, København, 1929.
    Blöndal, S., ‘The last exploits of Harald Sigurdsson in Greek service’, Classica et Mediaevalia, 2, København, 1939.
    Boëthius, G. and Romdahl, A., Uppsala domkyrka, Uppsala, 1935.
    Bøgh, A. et al. (eds.), Til kamp for friheden: Sociale oprør i nordisk middelalder, Ålborg, 1988.
    Boldsen, J., ‘Palaeodemography of two southern Scandinavian medieval communities’, Meddelanden från Lunds universitets historiska museum, New series, 5, Lund, 1983–4.
    Bolin, S., ‘Folkungarna: En terminologisk och historiografisk undersökning’, Scandia, 1936.
    Bolin, S., Ledung och frälse: Studier och orientering över danska samfunnsförhållanden under äldre medeltid, Lund, 1934.
    Bolvig, A., Kirkekunstens storhedstid. Om kirker og kunst i Danmark i romansk tid, København, 1992.
    Bonsdorff, J., ‘Kunstproduktion und Kunstverbreitung im Ostseeraum des späten Mittelalters’, Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakauskirja, 99, Helsinki, 1993.
    Borg, K. et al., Eketorp: Fortification and Settlement on Öland/Sweden. The Monument, Stockholm, 1976.
    Boye Petersen, K. J., Kirkelig skulptur i Danmark, 1–4, København, 1999.
    Brandenborg-Jensen, O., ‘Magnus Erikssons finanser’, with contributions by Fritz, B. and Lönnroth, E., Historisk tidskrift, 101, Stockholm, 1981.
    Branting, A. and Lindblom, A., Medeltida vävnader och broderier i Sverige, Stockholm, 1929.
    Breengaard, C., Muren om Israels hus: Regnum og sacerdotium i Danmark 1050–1170, København, 1982.
    Briffa, K. R. et al., ‘A I,400-year tree-ring record of summer temperatures in Fennoscandia’, Nature, 346, 1990.
    Brilioth, Y., Den senare medeltiden 1274–1521, Holmquist, H. and Pleijel, H. (eds.), Svenska kyrkans historia, 2, Uppsala, 1941.
    Brink, S., ‘Den senmedeltida agrarkrisen i Hälsingland’, Bebyggelsehistorisk tidskrift, 20, 1990.
    Brink, S., ‘Kristnande och kyrklig organisation i Jämtland’, in Brink, S. (ed.), Jämtlands kristnande, Uppsala, 1996.
    Brink, S., ‘Sockenbildningen i Sverige’, in Ferm, O. (ed.), Kyrka och socken i medeltidens Sverige, Stockholm, 1991.
    Brink, S., Sockenbildning och sockennamn: Studier i äldre territoriell indelning i Norden, Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, 57, Uppsala 1990.
    Broberg, B. and Hasselmo, M., ‘Urban development in Sweden in the Middle Ages’, in Ersgård, L. et al. (eds.), Rescue and Research: Reflections of Society in Sweden 700–1700 A.D., Stockholm, 1992.
    Brøgger, A. W. and Shetelig, H., The Viking Ships: Their Ancestry and Evolution, Oslo, 1951.
    Brøgger, A. W. et al. (eds.), Osebergfundet, 1–3, 5, Kristiania-Oslo, 1917–28.
    Brøndsted, M. (ed.), Nordens litteratur før 1860, København, 1972.
    Brøndum-Nielsen, J. and Jørgensen, P. J. (eds.), Danmarks gamle Landskabslove med Kirkelovene, 1–8, København, 1932–61.
    Bröste, K., ‘Skeletfundene fra den middelalderlige Rundbygning i Malling’, Aarbøger for nordisk oldkyndighed og historie, 1945.
    Brunius, J., Bondebygd i förändring: Bebyggelse och befolkning i Västra Närke ca. 1300–1600, Lund, 1980.
    Bruns, F., ‘Die Lübeckischen Pfundzollbücher von 1492–1496’, Hansische Geschichtsblätter, II, 1904–5.
    Bruun, H., ‘Abraham Brodersen’, Historisk Tidsskrift, 11:3, København, 1950.
    Bruun, H., ‘Adelsskandinavismen: En skizze’, Nordisk tidskrift, 1951.
    Bruun, H., Poul Laxmand og Birger Gunnersen: Studier over dansk politik i årene omkring 1500, København, 1959, reprinted Viborg, 1975.
    Bull, E., Folk og kirke i middelalderen, Kristiania, København, 1912.
    Callmer, J., ‘Interaction between ethnical groups in the Baltic region in the Late Iron Age’, in Hårdh, B. and Wyszomirska-Werbart, B. (eds.), Contacts across the Baltic Sea, Lund, 1992.
    Campbell, A. (ed.), Encomium Emmae reginae, Royal Historical Society, Camden, 3rd Ser. 72, London, 1949.
    Capelle, T., ‘Schiffsetzungen’, Praehistorische Zeitschrift, 61:1, 1986.
    Carlsson, D., Kulturlandskapets utveckling på Gotland: En studie av jordbruks- och bebyggelsesförändringar under järnåldern, Visby, 1979.
    Carlsson, G., ‘König Erich der Pommer und sein baltischer Imperialismus’, Baltische Studien, N.F., 40, Stettin, 1938.
    Carlsson, G., Kalmar Reces 1483, Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Historiskt Arkiv, 3, Stockholm, 1955.
    Carlsson, G., Medeltidens nordiska unionstanke, Uppsala, 1945.
    Carpelan, C., ‘Comments on Sami Viking Age pastoralism – or “the Fur Trade Paradigm” reconsidered’, Norwegian Archaeological Review, 26, 1993.
    Carver, M. (ed.), The Age of Sutton Hoo, Woodbridge, 1992.
    Christaller, W., Die Zentralen Orte in Süddeutschland: Eine ökonomisch-geographische Untersuchung über die Gesetzmässigkeit der Verbreitung und Entwicklung der Siedlungen mit städtischen Funktionen, Jena, 1933.
    Christensen, A. E. et al., Osebergdronningens grav, Oslo, 1992.
    Christensen, A. E., ‘Über die Entwicklung der dänischen Städte von der Wikingerzeit bis zum 13. Jahrhundert’, in Stenberger, M. (ed.), Die Zeit der Stadtgründung im Osteseeraum, Uppsala, 1965.
    Christensen, A. E., ‘Christoffer av Bayern som unionskonge’, Historisk Tidsskrift, 96, København, 1996.
    Christensen, A. E., ‘Danmarks befolkning og bebyggelse i middelalderen’, in Schück, A. (ed.), Befolkning under medeltiden, Nordisk Kultur, 2, Stockholm, Oslo and København, 1938.
    Christensen, A. E., ‘De nordiske kongeskifter 1319’, in Danmark, Norden og Østersøen: Udvalgte afhandlinger, København, 1976.
    Christensen, A. E., Kalmarunionen og nordisk politik 1319–1439, København, 1980.
    Christensen, A. E., Kongemagt og aristokrati: Epoker i dansk middelalderlig statsopfattelse indtil unionstiden, København, 1945.
    Christensen, A. E., Kongemagt og aristokrati: Epoker i middelalderlig dansk statsopfattelse indtil unionstiden, København, 1945, reprinted 1968.
    Christensen, A. E., Len og magt i Danmark 1439–1481, Skrifter utgivet af Jysk Selskab for Historie, 42, Aarhus, 1983.
    Christensen, A. E. et al. (eds.), Danmarks historie, 1, København 1977.
    Christensen, A. E. et al. (eds.), Danmarks historie, 2, København, 1980.
    Christensen, C. A., ‘Ændringerne i landsbyens økonomiske og sociale struktur i det 14. og 15. århundrede’, Historisk Tidsskrift, 12:4, København, 1964.
    Christensen, C. A., ‘Nedgangen i landgilden i det 14. aarhundrede’, Historisk Tidsskrift, 10:I, Købehavn, 1931.
    Christiansen, E. (ed.), Saxo Grammaticus, 1–3, Oxford, 1980.
    Christiansen, E. (trans.), The Works of Sven Aggesen: Twelfth-Century Danish Historian, London, 1992.
    Christophersen, A. and Nordeide, S. W., Kaupangen ved Nidelva, Riksantikvarens skrifter, 7, Trondheim, 1994.
    Christophersen, A., ‘Kjøpe, selge, bytte, gi: Vareutveksling og byoppkomst i Norge ca. 800–1000, en modell’, in Andrén, A. (ed.), Medeltidens födelse, Lund, 1989.
    Christophersen, A., ‘Ports and trade in Norway during the transition to historical time’, in Crumlin-Pedersen, O. (ed.), Aspects of Maritime Scandinavia AD 200–1200, Roskilde, 1991.
    Cinthio, E., ‘Variationsmuster im dem frühmittelalterlichen Städtewesen Schonens’, in Frühe Städte im westlichen Ostseeraum. Kiel Papers’ 72, Kiel, 1973.
    Cinthio, E., Skånes stenskulptur under 1100-talet, Lund, 1995.
    Cinthio, H. and Boldsen, J., ‘Patterns of distribution in the early medieval cemetery at Löddeköpinge’, Meddelanden från Lunds universitets historiska museum, New series, 5, 1983–4.
    Claëson, S., Häradshövdingsämbetet i senmedeltidens och Gustav Vasas Sverige, Rättshistoriskt bibliotek, 39, Lund, 1987.
    Clason, S., Häradshövdingsämbetet i senmedeltiden och Gustav Vasas Sverige, Rättshistoriskt bibliotek, 39, Stockholm, 1987.
    Clover, C. and Lindow, J. (eds.), Old Norse-Icelandic Literature: A Critical Guide, Ithaca and London, 1985.
    Collins, R., Early Medieval Spain, London, 1983.
    Cornell, H., Den svenska konstens historia. Första delen. Från vikingatiden till 1700-talets slut, Stockholm, 1944.
    Coupland, S., ‘The fortified bridges of Charles the Bald’, Journal of Medieval History, 17, 1991.
    Crawford, B. E., Scandinavian Scotland, Leicester, 1987.
    Crumlin-Pedersen, O., ‘Aspects of Viking-Age shipbuilding in the light of the construction and trials of the Skuldelev ship-replicas Saga Siglar and Roar Ege’, Journal of Danish Archaeology, 5, 1986.
    Crumlin-Pedersen, O., ‘Schiffe und Schiffahrtswege im Ostseeraum während des 9.–12. Jahrhunderts’, Bericht der Römisch-Germanischen Kommission, 69, 1988.
    Crumlin-Pedersen, O., ‘Ship types and sizes AD 800–1200’, in Crumlin-Pedersen, O. (ed.), Aspects of Maritime Scandinavia AD 200–1200, Roskilde, 1991.
    Crumlin-Pedersen, O., Viking-Age Ships and Shipbuilding in Hedeby/Haithabu and Schleswig, Schleswig and Roskilde, 1997.
    Curman, S., Cistercienserordens byggnadskonst, 1, Stockholm, 1912.
    Dahl, O., Norsk historieforskning i det 19. og 20. århundre, 4th edn, Oslo, 1990.
    Dahlbäck, G., ‘Aldrig på en söndag: Om helgdagar och sammanträdesdagar i det medeltida Sverige’, in Historier från Frescati: En vänbok till Kerstin Israelsson, Stockholm, 1995.
    Dahlbäck, G., ‘En stad i staden: Om domkyrkans ekonomiska betydelse för Uppsala under senmedeltiden’, in Cnattingius, N. and Nevéus, T. (eds.), Från Östra Aros till Uppsala: En samling uppsatser kring det medeltida Uppsala, Uppsala stads historia, 7, Uppsala, 1986.
    Dahlbäck, G., ‘Jord som kapitalplacering’, Bebyggelsehistorisk tidskrift, 2, 1981.
    Dahlbäck, G., ‘Malmö’, Nationalencyclopedien, 12, Höganäs, 1994.
    Dahlbäck, G., ‘Rådmannen i senmedeltidens Stockholm’, in Hallerdt, B. (ed.) Från medeltidens Stockholm, Sankt Eriks årsbok, 1993.
    Dahlbäck, G., ‘Stadtkernforschung in Schweden’, in Jäger, H. (ed.), Stadtkernforschung, Köln, Wien, 1987.
    Dahlbäck, G., I medeltidens Stockholm, Monografier utgivna av Stockholms stad, 81, Borås, 1988.
    Dahlbäck, G., Uppsala domkyrkas godsinnehav med särskild hänsyn till perioden 1344–1527, Studier till det medeltida Sverige, 2, Uppsala, 1977.
    Dahlbäck, G. (ed.), Kyrka – samhälle – stat: Från kristnande till etablerad kyrka, Historiallinen Arkisto, 110:3, Helsingfors, 1997.
    Dahlberg, M., Skaratraktens kyrkor under äldre medeltid, Stockholm, 1998.
    Dahlerup, T., ‘Lavadelens krise i dansk senmiddelalder’, Historisk Tidsskrift, 12:4, København, 1969.
    Dahlerup, T., De fire stænder, Olsen, O. (ed.), Gyldendal og Politikens Danmarkshistorie, 6, København, 1989.
    Damsholt, N., ‘Kingship in Danish royal diplomas’, Medieval Scandinavia, 3, 1970.
    Damsholt, N., ‘The role of the Icelandic women in the sagas and in the production of homespun cloth’, Scandinavian Journal of History, 9, 1984.
    Danielsen, R. et al., Norway: A History from the Vikings to Our Own Time, Oslo, 1995.
    Dasent, G. W. (trans.), The Saga of Hakon and a Fragment of the Saga of Magnus, Rerum Britannicarum medii ævi Scriptores: Icelandic Sagas, 4, London, 1894.
    De arkeologiske utgravninger i Gamlebyen, 1–10, Oslo, Øvre Ervik, 1977–91.
    de Vries, J., Altgermanische Religionsgeschichte, 1–2, 2nd edn, Berlin, 1956–7.
    Debes, H. J., ‘Færøerne og Norge: En tusindårig forbindelses begyndelse, forløb og afslutning’, Historisk Tidsskrift, 74, Oslo, 1995.
    Dedekam, H., Baldisholæppet, Kristiania, 1918.
    Det nordiske syn på forbindelsen mellem hansestæderne og Norden, Det nordiske historikermøde i Århus 1957, Århus, 1957, reprinted 1972.
    Dovring, F., De stående skatterna på jord 1400–1600, Skrifter utg. av K Humanistiska vetenskapssamfundet i Lund, 49, Lund, 1951.
    Duby, G., Le chevalier, la femme et le prêtre: Le mariage dans la France féodale, Paris, 1981.
    Dyrvik, S. et al., Norsk økonomisk historie 1500–1970, I, Bergen, 1979.
    Dyrvik, S., ‘1536–1814’, in Danielsen, R. et al., Grunntrekk i norsk historie fra vikingtid til våre dager, Oslo, 1991.
    Dyrvik, S., ‘Befolkningsutviklinga 1700–1850’, in Dyrvik, S. et al., Norsk økonomisk historie 1500–1850, Bergen, 1979.
    Dyrvik, S., Den lange fredstiden 1720–1784, Mykland, K. (ed.), Norges historie, 8, 2nd edn, Oslo, 1988.
    Ebel, E., Der Konkubinat nach altwestnordischen Quellen, Ergänzungsbände zum Reallexikon der germanischen Altertumskunde, 8, Berlin, 1993.
    Eide, O. E., ‘De toskipede kirker i Oslo: Et forsøk på redatering og opphavsbestemmelse med utgangspunkt i de siste utgravninger i Clemenskirken’, unpublished master’s dissertation, University of Bergen, 1974.
    Einarsdóttir, Ó., ‘Dateringen af Harald hårfagers død’, Historisk Tidsskrift, 47, Oslo, 1968.
    Einarsdóttir, Ó., ‘Harald Dovrefostre af Sogn’, Historisk Tidsskrift, 50, Oslo, 1971.
    Einarsson, B. (ed.), Ágrip af Nóregskonunga sogum, Fagrskinna – Nóregs konungatal, Íslenzk fornrit, 29, Reykjavík, 1984.
    Einarsson, B. (ed.), Fagrskinna, Íslenzk fornrit, 29, Reykjavík, 1985.
    Ekhoff, E., Svenska stavkyrkor, Stockholm, 1914–16.
    Elias, N., Über den Prozess der Zivilisation, 1–2, Frankfurt, 1977.
    Ellehøj, S., ‘Olav Tryggvesons fald og Venderne’, Historisk Tidsskrift, 11:4, København, 1953–6.
    Elsner, H., Wikinger Museum Haithabu: Schaufenster einer frühen Stadt, Neumünster, 1989.
    Enemark, P., ‘Øksnehandel’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 20, 1976.
    Enemark, P., ‘Den økonomiske baggrund for de første oldenborgske kongers udenrikspolitik’, Jyske Samlinger, Ny Række, 4, 1957.
    Enemark, P., ‘Handelsprivilegier, Danmark’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 6, 1961.
    Enemark, P., ‘Kornhandel, Alm. og Danmark’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 9, 1964.
    Enemark, P., ‘Motiver for nordisk aristokratisk unionspolitik: Overvejelser omkring kildegrundlag og tilgangsvinkler i unionsforskningen’, in Ingesman, P. and Jensen, J. V. (eds.), Danmark i senmiddelalderen, Aarhus, 1994.
    Enemark, P., ‘Vinterliggare, Danmark’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 20, 1976.
    Enemark, P., Fra Kalmarbrev til Stockholms blodbad: Den nordiske trestatsunions epoke 1397–1521, Tønder, 1979.
    Enemark, P., Kriseår 1448–1451: En epoke i nordisk unionshistorie, København, 1981.
    Enemark, P., Studier i toldregnskabsmateriale i begyndelsen af 16. århundrede, 1, Århus, 1971.
    Enemark, P. et al., ‘Told’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 18, 1974.
    Engelstad, E. S., Senmiddelalderens kunst i Norge ca. 1400–1535, Oslo, 1936.
    Engström, S., Bo Jonsson, 1, till 1375, Uppsala, 1935.
    EPSL (Earth and Planetary Science Letters), ‘Express Letter: Ash layers from Iceland and the Greenland GRIP ice core correlated with oceanic and land sediments’, 135, 1995.
    Ersgård, L., ‘Vår marknad i Skåne’ – bebyggelse, handel och urbanisering i Skanör och Falsterbo under medeltiden, Stockholm, 1988.
    Ersgård, L., ‘Vår marknad i Skåne’: Bebyggelse, handel och urbanisering i Skanör och Falsterbo under medeltiden, Stockholm, 1990.
    Ersgård, L. et al. (eds.), Rescue and Research: Reflections of Society in Sweden 700–1700 AD, Stockholm, 1992.
    Erslev, K., Dronning Margrethe og Kalmarunionens grundlæggelse, København, 1882, reprinted Viborg, 1971.
    Erslev, K., Erik af Pommern, hans kamp for Sønderjylland og Kalmarunionens opløsning, København, 1901, reprinted Viborg, 1971.
    Erslev, K., Valdemarernes Storhedstid: Studier og Omrids, København, 1898.
    Evans, D. A. H. (ed.), Hávamál, London, 1986.
    Fabech, C. and Ringtvedt, J. (eds.), Samfundsorganisation og regional variation: Norden i romersk jernalder og folkevandringstid, Århus, 1991.
    Farbregd, O., Gustafson, L. and Steinvik, L. F., ‘Undersøkelser på Heglesvollen: Tidlig jernproduksjon i Trøndelag’, Viking, 48, 1985.
    Faulkes, A. (transl.), Snorri Sturluson: Edda, London, 1987.
    Faulkes, A. and Perkins, R. (eds.), Viking Revaluations: Viking Society Centenary Symposium 14–15 May 1992, London, 1993.
    Faulkes, A. and Perkins, R. (eds.), Viking Revaluations, London, 1992.
    Fehring, G. P. (ed.), 25 Jahre Archäologie in Lübeck: Erkenntnisse von Archäeologie und Bauforschung zur Geschichte und Vorgeschichte der Hansestadt, Lübeck, 1988.
    Fenger, O. and Jansen, C. (eds.), Jyske lov 750 år, Viborg, 1991.
    Fenger, O., ‘Fra stammeret til statbegreb’, in Mortensen, P. and Rasmussen, B. M. (eds.), Fra stamme til stat i Danmark, 2: Høvdingesamfund og kongemagt, Århus, 1991.
    Fenger, O., ‘Laws’, in Pulsiano, Ph. (ed.), Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, New York and London, 1993.
    Fenger, O., Kirker rejses alle vegne, Olsen, O. (ed.), Politiken og Gyldendals Danmarkshistorie, 4, København, 1989.
    Fenger, O., Fejde og mandebod: Studier over slægtsansvaret i germansk og gammeldansk ret, København, 1971.
    Fenton, A. and Pálsson, H. (eds.), The Northern and Western Isles in the Viking World, Edinburgh, 1984.
    Ferm, O., De högadliga godsen i Sverige vid 1500-tallets mitt, Studier till det medeltida Sverige, 4, Stockholm, 1990.
    Fett, H., En islandsk tegnebog fra middelalderen, Christiania, 1919.
    Fett, H., Norges kirker i middelalderen, Kristiania, 1909.
    Fisher, G., Domkirken i Trondheim, 1–2, Oslo, 1965.
    Fisher, G., Norske kongeborger, 1–2, Oslo, 1951–80.
    Fisher, P. (trans.), Saxo Grammaticus: History of the Danes, Books I–IX, 1–2, Cambridge, 1979–80.
    Fjällström, P., ‘Den nordsvenska kulturbarriären – en symbol för det mångkulturella Norrland’, Bebyggelsehistorisk tidskrift, 14, 1987.
    Floderus, E., Sigtuna, Sveriges äldsta medeltidsstad, Stockholm, 1941.
    Foote, P., ‘Icelandic historians and the Swedish image’, in Dahlbäck, G. (ed.), Snorre Sturlasson och de isländska källorna till Sveriges historia, Stockholm, 1993.
    Fortidsminnesforeningen, Riksantikvaren og, En reise gjennom norsk byggekunst. Fortidsminnesforeningens eiendommer gjennom 150 år, ed., Oslo, 1994.
    France, J., The Cistercians in Scandinavia, Cistercian Studies Series, 131, Kalamazoo, 1992.
    Frandsen, K.-E., Vang og tægt: Studier over dyrkningssystemer og agrarstrukturer i Danmarks landsbyer 1682–83, Esbjerg, 1983.
    Frank, R., ‘Marriage in twelfth- and thirteenth-century Iceland’, Viator, 4, 1973.
    Franzén, A. M. and Nockert, M., Bonaderna från Skog och Överhogdal och andra medeltida väggbeklädnader, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm, 1992.
    Fredén, C. (ed.), National Atlas of Sweden: Geology, Stockholm, 1994.
    Friberg, N., Stockholm i bottniska farvatten: Stockholms bottniska handelsfält under senmedeltiden och Gustav Vasa, Monografier utgivna av Stockholms kommun, 53, Uppsala, 1983.
    Friis, O., Den danske litteraturs historie, 1, Fra oldtiden til renæssansen, København, 1945.
    Friis-Jensen, K., Saxo as Latin Poet, Rome, 1987.
    Friis-Jensen, K., Saxo Grammaticus as Latin Poet, Rome, 1987.
    Fritz, B., ‘En folkungatida storman och hans olika roller’, in Studier tillägnade Herman Schück 5/4 1985, Stockholm, 1985.
    Fritz, B., Hus, land och län: Förvaltningen i Sverige 1250–1434, 1–2, Stockholm Studies in History, 16, 18, Stockholm, 1972–73.
    Fritze, K., Am Wendepunkt der Hanse, Berlin, 1968.
    Fröjmark, A., Mirakler och helgonkult: Linköpings biskopsdöme under senmedeltiden, Uppsala, 1992.
    Fuglesang, S. H., ‘Ikonographie der skandinavischen Runensteine der jüngeren Wikingerzeit’, in Roth, H. (ed.), Zum Problem der Deutung frühmittelalterlicher Bildinhalte, Sigmaringen, 1986.
    Fuglesang, S. H., ‘Viking art’, in Pulsiano, Ph. (ed.), Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, New York and London, 1993.
    Gallén, J. and Lind, J., Nöteborgsfreden och Finlands medeltida östgräns, 1–2, Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland, 427:1–2, Helsinki, 1968, 1991.
    Gallén, J. and Dahlerup, T., ‘Johannitorden’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 7, 1962.
    Gallén, J., ‘Augustinkorherrar’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 1, 1956.
    Gallén, J., ‘Benediktinorden’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 1, 1956.
    Gallén, J., ‘Biskop’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 1, 1956.
    Gallén, J., ‘Celibat’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 2, 1958.
    Gallén, J., ‘De engelska munkarna i Uppsala – ett katedralkloster på 1100-talet’, Historisk Tidskrift för Finland, 61, 1976.
    Gallén, J., ‘Dominikanorden’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 3, 1958.
    Gallén, J., ‘Franciskanorden’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 4, 1959.
    Gallén, J., ‘Missionsverksamhet’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 11, 1966.
    Gallén, J., Finland i medeltidens Europa: Valda uppsatser, Helsingfors, 1998.
    Gallén, J., La province de d’Dacie de l’Ordre Frères Prêcheurs, 1, Institutum Historicum FF Prædicatorum. Dissertationes Historicæ, 12, Helsingfors, 1946.
    Gardberg, C. J., ‘Kaupunkilaitos keskiajalla ja uuden ajan alussa’, in Suomen kaupunkilaitoksen historia, 1, Helsinki, 1981.
    Gardberg, C. J., Finlands medeltida borgar, Esbo, 1993.
    Geary, P., Living with the Dead in the Middle Ages, Ithaca, 1994.
    Gejvall, N.-G., ‘Early medieval church at Westerhus in the light of C-14 collagen datings’, in Mårtensson, A. W. (ed.), Res Mediaevalis Archaeologica Lundensia, 3, Lund, 1968.
    Gejvall, N.-G., Westerhus: Medieval Population and Church in the Light of Skeletal Remains, Lund, 1960.
    Gellner, E., Nations and Nationalism, Oxford, 1983.
    Gelting, M., ‘Loven i de europæiske feudalsamfund’, in Fenger, O. and Jansen, C. R. (eds.), Jyske lov 750 år, Viborg, 1991.
    Gertz, M. Cl. (ed.), Scriptores minores historiæ Danicæ medii ævi, 1–2, København, 1918–22.
    Gertz, M. Cl. (ed.), Vitae Sanctorum Danorum, København, 1908–12.
    Gissel, S. (ed.), Falsterundersøgelsen, 1, Det nordiske ødegårdsprosjekt, 16, Odense], 1989.
    Gissel, S. (ed.), Hornsherredundersøgelsen, med indledende metodeafsnit, Det nordiske ødegårdsprosjekt, 2, København, 1977.
    Gissel, S. et al. (eds.), Desertion and Land Colonization in the Nordic Countries c. 1300–1600, The Scandinavian Research Project on Deserted Farms and Villages, 11, Uppsala, 1981.
    Gissel, S. et al. (eds.), Desertion and Land Colonization in the Nordic Countries c. 1300–1600, Stockholm, 1981.
    Gjerløw, L. and Gallén, J., ‘Cisterciensorden’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 2, 1957.
    Goehrke, C., Die Wüstungen in Moskauer Russ’, Wiesbaden, 1968.
    Graham-Campbell, J., ‘From Scandinavia to the Irish Sea: Viking Art reviewed’, in Ryan, M. (ed.), Ireland and Insular Art A.D. 500–1200, Dublin, 1987.
    Graham-Campbell, J., Viking Artefacts: A Select Catalogue, London, 1980.
    Graham-Campbell, J. (ed.), Cultural Atlas of the Viking World, London, 1994.
    Gräslund, B., ‘Folkvandringstidens Uppsala: Namn, myter, arkeologi och historia’, in Uppland: Upplands fornminnesförening och hembygdsförbunds årsbok, 1933.
    Gräslund, B., ‘Knut den store och sveariket: Slaget vid Helgeå i ny belysning’, Scandia, 1986.
    Grenholm, G. (ed.), Den svenska historien, 1–2, Stockholm, 1966.
    Grønbech, V., The Culture of the Teutons, 1–3, Copenhagen and London, 1931.
    Grønbech, V., Vor folkeæt i oldtiden, 1–4, København, 1909–12, reprinted 1955.
    Grønvik, O., Runene på Tunesteinen, Oslo, 1981.
    Gudjónsson, E., Bibliography of Icelandic Textiles and Costumes, Reykjavík, 1977.
    Gunnes, E., ‘Innledning’, in Salvesen, A. (trans.), Gammelnorsk Homiliebok, Oslo, 1971.
    Gunnes, E., ‘Prester og deier – sølibatet i norsk middelalder’, in Imsen, S. and Sandvik, J. (eds.), Hamarspor: Eit festskrift til Lars Hamre, Oslo, 1982.
    Gunnes, E., Erkebiskop Øystein: Statsmann og kirkebygger, Oslo, 1996.
    Gunnes, E., Kongens ære: Kongemakt og kirke i ‘En tale mot biskopene’, Oslo, 1971.
    Gustavsson, E., ‘Barlingbofuntens reliefer’, Fornvännen, 53, Stockholm, 1958.
    Haarstad, K. et al. (eds.), Innsikt og utsyn: Festskrift til Jørn Sandnes, Skriftserie fra Historisk Institutt, 12, Trondheim, 1996.
    Haase, C., Die Entstehung der westfälischen Städte, Münster, 1960.
    Haastrup, U. (ed.), Danske kalkmalerier, 1–6, København, 1985–92.
    Hagberg, U. E., ‘Den förhistoriska kalmarbygden’, in Hammarström, I. (ed.), Kalmar stads historia, 1, Kalmar, 1979.
    Hägg, I., Die Tracht, in Arwidsson, G. (ed.), Birka, II:2, Stockholm, 1996.
    Hald, K., ‘Busetnad, Danmark og Sverige’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 2, 1957.
    Hallberg, P., Old Icelandic Poetry: Eddic Lay and Scaldic Verse, Lincoln, Nebraska, 1975.
    Halvorsen, E. F. (ed.), The Norse version of the Chanson de Roland, Bibliotheca Arnamagnæana, 19, København, 1959.
    Hammarström, I., Finansförvaltning och varuhandel 1504–1540, Uppsala, 1956.
    Hammarström, I. (ed.), Kalmar stads historia, 1, Kalmar, 1979.
    Hamre, L. et al., ‘Tiend’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 18, 1974.
    Hamre, L., Norsk historie 1450–1513, Oslo, 1971.
    Hamre, L., Norsk politisk historie 1513–1537, Oslo, 1999.
    Hansen, B. U., ‘Using climate and vegetation studies in southern Greenland to estimate the natural resources during the Norse Period’, Acta Borealia, 8, 1991.
    Hansen, L. I., ‘Slektskap, eiendom og sosiale strategier i nordisk middlelalder’, Collegium Medievale, 7, 1994.
    Hansen, L. I. (ed.) Seinmiddelalder i norske bygder: Utvalgte emner fra Det nordiske ødegårdsprosjekts norske punktunderøkelser, Det nordiske ødegårdsprosjekt, 7, Oslo, 1981.
    Hansen, U. L., Römischer Import im Norden, København, 1987.
    Hansson, P., Samhälle och järn i Sverige under järnåldern och äldre medeltiden: Exemplet Närke, Aun, 13, Uppsala, 1989.
    Härdelin, A. and Hedlund, M., ‘The monastic library of medieval Vadstena’, Acta Bibl. Reg. Universitatis Upsaliensis, 29, Uppsala, 1990.
    Hasselberg, G., ‘Visby stadslag’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 20, 1976.
    Hastrup, K., Nature and Policy in Iceland 1400–1800: An Anthropological Analysis of History and Mentality, Oxford, 1980.
    Hatcher, J., Plague, Population and the English Economy 1348–1530, London, 1977.
    Haug, E., ‘Erik av Pommerns norske kroning’, Historisk Tidsskrift, 74, Oslo, 1995.
    Haugen, E., The Scandinavian Languages. An Introduction to their History, London, 1976.
    Hausen, R. (ed.), Finlands medeltidsurkunder, 1, Helsingfors, 1910.
    Hedeager, L. and Tvarnø, H., ‘Romerne og germanerne’, in Mørch, S. (ed.), Det Europeiske Hus, 2, København, 1991.
    Hedeager, L., ‘Europe in the Migration Period: The formation of a political mentality’, in Theuws, F. (ed.), Ritual and Power from Late Antiquity to the Early Middle Ages, Leiden, 1997.
    Hedeager, L., Danernes land. Fra ca. år 200 f.Kr.–700 e.Kr., Olsen, O. (ed.), Gyldendal og Politikens Danmarkshistorie, 2, København, 1988.
    Hedeager, L., Danmarks jernalder: Mellom stamme og stat, Århus, 1990.
    Hedeager, L., Iron Age Societies: From Tribe to State in Northern Europe, Oxford, 1992.
    Helgason, J., Islands Kirke, 1–2, København, 1922–25.
    Helland, A., Topografisk-statistisk beskrivelse over Nordlands amt, 2, Norges land og folk topografisk-statistisk beskrevet, 18, Kristiania, 1908.
    Hellberg, S., ‘Kring tillkomsten av Glælognskviða’, Arkiv för nordisk filologi, 99, 1984.
    Helle, K., ‘Anglo-Norwegian relations in the reign of Håkon Håkonsson (1217–63)’, Medieval Scandinavia, 1, Odense], 1968.
    Helle, K., ‘Descriptions of Nordic towns and town-like settlements in early literature’, in Ambrosiani, B. and Clarke, H. (eds.), Developments Around the Baltic and the North Sea in the Viking Age, Birka Studies, 3, Stockholm, 1994.
    Helle, K., ‘Norway in the high Middle Ages: Recent views on the structure of society’, Scandinavian Journal of History, 6, 1981.
    Helle, K., ‘Norway, 800–1200’, in Faulkes, A. and Perkins, R. (eds.), Viking Revaluations: Viking Society Centenary Symposium 14–15 May 1992, London, 1993.
    Helle, K., ‘Norwegian foreign policy and the Maid of Norway’, Scottish Historical Review, 69, 1990.
    Helle, K., ‘The Hanseatic merchants in Bergen in the Middle Ages’, in Øye, I. (ed.), Bergen and the German Hansa, Bergen, 1994.
    Helle, K., ‘Tidlig byutvikling i Vestnorge’, in Øye, I. (ed.), Våre første byer, Onsdagskvelder i Bryggens Museum, 7, Bergen, 1992.
    Helle, K., ‘Towns’, in Pulsiano, Ph. (ed.), Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, New York and London, 1993.
    Helle, K., ‘The organisation of the twelfth-century Norwegian church’, in Crawford, B. (ed.), St Magnus Cathedral and Orkney’s Twelfth-Century Renaissance, Aberdeen, 1988.
    Helle, K., Norge blir en stat 1130–1319, Mykland, K. et al. (eds.), Handbok i Norges historie, 3, Bergen, 1974, reprinted 1991.
    Helle, K., Konge og gode menn i norsk riksstyring ca. 1150–1319, Bergen, 1972.
    Helle, K., Kongssete og kjøpstad. Fra opphavet til 1536, Bergen bys historie, 1, Bergen, 1982.
    Helle, K., Orknøyene i norsk historie – The Orkneys in Norwegian history, Bergen, 1999.
    Helle, K., Stavanger fra våg til by, Stavanger, 1975.
    Helle, K., Under kirke og kongemakt, Helle, K. (ed.), Aschehougs Norges historie, 3, Oslo, 1995.
    Hellesen, J. K. and Tuxen, O. (eds.), Historisk Atlas Danmark, København, 1988.
    Hellström, J. A., Biskop och landskapssamhälle i tidlig svensk medeltid, Stockholm, 1971.
    Helmfrid, S., Östergötland “Västanstång”: Studien über die ältere Agrarlandschaft und ihre Genese, Geografiska Annaler, 1962.
    Helmfrid, S. (ed.), Kulturlandskapet och bebyggelsen, Sveriges Nationalatlas, Italy, 1994.
    Henriksen, C. and Auwera, J., ‘The Germanic languages’, in König, E., and Auwera, J. (eds.), The Germanic Languages, London, 1994.
    Hermannsson, H., Icelandic Illuminated Manuscripts of the Middle Ages, Corpus Codicum Medii Aevi, 7, Copenhagen, 1935.
    Hermanson, L., Släkt, vänner och makt. En studie i elitens politiske kultur i 1100-talets Danmark, Avhandlingar från Historiska institutionen, Göteborgs universitet, 24, Göteborg, 2000. With an English summary.
    Hermansson, L., Släkt, vänner och makt: en studie av elitens politiska kultur i 1100-talets Danmark, Göteborg, 2000.
    Herteig, A. E., ‘The archaeological excavations at Bryggen, “The German Wharf”, in Bergen, 1955–68: Excavation, stratigraphy, chronology, field-documentation’, in Herteig, A. E. (ed.), The Bryggen Papers, Main Series, 1, Bergen, 1985.
    Herteig, A. E., The buildings at Bryggen: Their topographical and chronological development, Herteig, A. E.(ed.), The Bryggen Papers, Main Series, 3:1–2, 1990.
    Hesjedal, A. et al., Arkeologi på Slettnes: Dokumentasjon av 11.000 års bosetning, Tromsø, 1996.
    Hiekkanen, M., ‘Stenkyrkorna i Åbo stift under medeltiden’, Historisk Tidskrift för Finland, 79, 1994.
    Hiekkanen, M., ‘The stone churches of the medieval diocese of Turku. A systematic classification and chronology’, Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakauskirja 101, Helsinki, 1994.
    Hiekkanen, M., The Stone Churches of the Medieval Diocese of Turku, Vammala, 1994.
    Hildebrand, B. E. et al., Diplomatarium Suecanum, Svenskt diplomatarium, 1–, Stockholm 1829.
    Hines, J., ‘The Scandinavian character of Anglian England: an update’, in Carver, M. O. H. (ed.), The Age of Sutton Hoo, Woodbridge, 1992.
    Hines, J., ‘Tidlig kontakt over Nordsjøen, og de bakenforliggende årsaker’, in Krøger, J. F. and Naley, H. R., (eds.), Nordsjøen: Handel, religion og politikk. Karmøyseminaret 94/95, Stavanger, 1996.
    Hines, J., The Scandinavian Character of Anglian England in the pre-Viking Period, BAR British Series, 124, Oxford, 1984.
    Hjärne, E., Fornsvenska lagstadganden: Tolkningar och sammanställningar, Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundets i Uppsala Årsbok, 1949–50, Uppsala, 1950.
    Hjärthner-Holdar, E., Järnets och järnmetallurgins introduktion i Sverige, Uppsala, 1993.
    Hodges, R., ‘Charlemagne’s elephant and the beginning of commodisation in Europe’, Acta Archaeologica, 59, 1989.
    Högberg, U. et al., ‘Maternal deaths in medieval Sweden: an osteological and life table analysis’, Journal of Biosocial Science, 19, 1987.
    Holck, P., Cremated Bones: A Medical-Anthropological Study of an Archaeological Material on Cremation Burials, Antropologiske skrifter, 1, Oslo, 1986.
    Holck, P., Skjelettmaterialet fra Peterskirken, Tønsberg: En antropologisk rapport, Oslo, 1987.
    Hollander, L. M. (transl.), Heimskringla: History of the Kings of Norway by Snorri Sturluson, Austin, 1964.
    Holm, P., ‘Ireland, Norse in’, in Pulsiano, Ph. (ed.), Medieval Scandinavia: an Encyclopedia, New York, 1993.
    Holm-Olsen, L., ‘Middelalderens litteratur i Norge’, in Beyer, E. (ed.), Norges litteraturhistorie, 1, Oslo, 1974.
    Holm-Olsen, L. (ed.), Konungs skuggsiá, Oslo, 1945.
    Holmbäck, Å. and Wessén, E. (eds.), Svenska landskapslagar, 1–5, Stockholm, 1933–46.
    Holmbäck, Å. and Wessén, E. (trans.), Magnus Erikssons landslag, Rättshistoriskt bibliotek, 6, Lund, 1962.
    Holmbäck, Å. and Wessen, E. (eds.), Magnus Erikssons stadslag: I nusvensk tolkning, Stockholm, 1966.
    Holmsen, A., Norges historie: Fra de eldste tider til 1660, 4th ed., Oslo, 1977.
    Holmsen, A., Nye studier i gammel historie, Oslo, 1976.
    Holtan, E., Ekteskap, frillelivnad og hordom i norsk høgmellomalder, Oslo, 1996.
    Holtsmark, A., En tale mot biskopene: En sproglig-historisk undersøkelse, Skrifter Utgitt av Det Norske Videnskaps-Akademi i Oslo, II. Hist.-Filos. Klasse, 1930, 9, 1931.
    Holze, H., ‘Från rikskyrka till påvekyrka: Gregorius VII:s “regimen universale” i hans brev till Skandinavien’, Kyrkohistorisk årsskrift, 1990.
    Hørby, K. and Venge, M., Tiden 1340–1559, Christensen, A. E. et al. (eds.), Danmarks historie, 2:1, København, 1980.
    Hørby, K., ‘Øresundstolden og den skånske skibstold: Spørgsmålet om kontinuitet’, in Christiansen, T. E. el al. (eds.), Middelalderstudier tilegnede Aksel E. Christensen på tresårsdagen, København, 1966.
    Hørby, K., ‘Kalmarunionens statsret’, in Pedersen, S. E. Green et al. (eds.), Profiler i nordisk senmiddelalder og renaissance: Festskrift til Poul Enemark, Historiske Skrifter, 2, Aarhus, 1983.
    Hørby, K., ‘Tiden fra 1340 til 1523’, in Christensen, A. E. et al. (eds.), Danmarks historie, 2, København, 1980.
    Hørby, K., ‘Tyskar, Danmark’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 19, 1975.
    Hørby, K., Velstands krise og tusind baghold 1250–1400, Olsen, O. (ed.), Gyldendal og Politikens Danmarkshistorie, 5, København, 1989.
    Hørby, K., Status Regni Daciae: Studier i Christopherliniens ægteskaps- og alliancepolitik 1252–1319, København, 1978.
    Hude, A., Danehoffet og dets Plads i Danmarks Statsforfatning, København, 1893.
    Huitfeldt, A., Danmarckis Rigis Krønike (1594–1603), 4, København, 1652.
    Hvass, S., ‘Wikingerzeitliche Siedlungen in Vorbasse’, Offa, 41, 1984.
    Hvass, S. and Storgaard, B. (eds.), Da klinger i muld … 25 års arkæologi i Danmark, Århus, 1993.
    Hybel, N., ‘Marginaljordstesens storhed og fald’, in Bjørn, C. et al. (eds.), Marginaljorder i fortid, nutid og fremtid, Odense], 1992.
    Hybel, N., ‘The creation of large-scale production in Denmark’, Scandinavian Journal of History, 20, 1995.
    Ilsøe, H. and Jørgensen, B. (eds.), Plov og pen: Festskrift til Svend Gissel 4. januar 1991, København, 1991.
    Imsen, S. and Sandnes, J., Avfolkning og union, 1319–1448, Mykland, K. (ed.), Norges historie, 4, Oslo, 1977.
    Imsen, S., ‘Over bekken etter vann eller historien om den tyske bondekommunalismen som hjelp til selvhjelp’, Historisk Tidsskrift, 68, Oslo, 1989.
    Imsen, S., Norsk bondekommunalisme fra Magnus Lagabøte til Kristian Kvart, 1, Trondheim, 1990.
    Indrebø, G. (ed.), Sverris saga etter Cod. AM 327 4°, Kristiania, 1920.
    Ingesman, P., ‘Middelalderens danske bispesegl og deres heraldik’, in Christensen, T. O. et al. (eds.), Slægter, Skjolde, Steder: Festskrift til Knud Prange, Odense], 1990.
    Ingesman, P. and Jensen, J. V. (eds.), Danmark i senmiddelalderen, Århus, 1994.
    Ingesman, P. and Jensen, J. V. (eds.), Riget, Magten og Æren. Den danske adel 1350–1660, Århus, 2001.
    Ingstad, A. S. and H., Oppdagelsen av det nye landet, Oslo, 1996.
    Ingstad, A. S., The Norse Discovery of America, 1–2, Oslo, 1977–85.
    Iuul, S., ‘Arveret’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 1, 1956.
    Iversen, M. (ed.), Mammen: Grav, kunst og samfund i vikingetid, Århus, 1991.
    Iversen, T., Trelldommen: Norsk slaveri i middelalderen, Historisk institutt, Universitetet i Bergen, Skrifter, 1, Bergen, 1997.
    Jaakola, J., Suomen sydänkeskiaka, Suomen historia, 4, Porvoo, 1944.
    Jaakola, J., Suomen varhaiskeskiaika, Suomen historia, 3, Porvoo and Helsinki, 1938.
    Jacobsen, B. H., ‘Soil resources and soil erosion in the Norse settlement area of Østerbygden in Southern Greenland’, Acta Borealia, 8, 1991.
    Jacobsen, G., ‘Sexual irregularities in medieval Scandinavia’, in Bullough, V. L. and Brundage, J. (eds.), Sexual Practices & the Medieval Church, Buffalo and New York, 1982.
    Jacobsen, H. and Larsen, J. H., Dokkfløys historie: Dokkfløy fra istid til kraftmagasin, Lillehammer, 1992.
    Jacobsen, L. and Moltke, E. (eds.), Danmarks runeindskrifter, København, 1941–2.
    Jacobsson, B., ‘Utgrävningen av borgen Trelleborg, Skåne’, in Fellows-Jensen, G. and Lund, N. (eds.), Fjortende tværfaglige vikingesymposium, København, 1995.
    Jägerstad, H., Hovdag och råd under äldre medeltid: Den statsrättsliga utvecklingen i Sverige från Karl Sverkerssons regering till Magnus Erikssons regeringstillträde (1160–1331), Stockholm, 1948.
    Jansson, I., ‘Warfare, trade or colonisation? Some general remarks on the eastern expansion of the Scandinavians in the Viking period’, in Hansson, P. (ed.), The Rural Viking in Russia and Sweden, Örebro, 1997.
    Jansson, S. B., ‘Chronicles, rhymed’, in Pulsiano, Ph. (ed.), Medieval Scandinavia. An Encyclopedia, New York and London, 1993.
    Jansson, S. F. B., Runes in Sweden, Stockholm, 1987.
    Jansson, S. B. (ed.), Erikskrönikan, Stockholm, 1986.
    Jensen, J. Elsøe, ‘La pauvreté dans les Iles Féroé, in Riis, T. (ed.), Aspects of Poverty in Early Modern Europe, Odense Studies in History and Social Sciences, Odense], 1990.
    Jensen, J., I begyndelsen: Fra de ældste tider til ca. år 200 f.Kr., Olsen, O. (ed.) Gyldendal og Politikens Danmarkshistorie, 1, København, 1992.
    Jensen, J. Steen (ed.), Tusindtallets danske mønter: Danish Coins from the Eleventh Century in The Royal Collections of Coins and Medals, København, 1995.
    Jensen, S., Ribes Vikinger, Ribe, 1991.
    Jern, K., ‘Förvaltning, beskatning och befolkningsutveckling i svenska Österbotten före 1809’, in Svenska Österbottens historia, 1, Vasa, 1977.
    Jóhannesson, J., Islands historie i mellomalderen: Fristatstida, Oslo, 1969.
    Johannesson, K., Saxo Grammaticus: Komposition och världsbild i Gesta Danorum, Stockholm, 1978.
    Johannsen, H. and Smidt, C. M., Kirkens huse, København, 1981.
    Johansen, M., ‘Beginer i Danmark’, in Waaben, E. et al. (eds.), Fromhed & verdslighed i middelalder og renaissance: Festskrift til Thelma Jexlev, Odense], 1985.
    Johansen, O. S. and Søbstad, T., ‘De nordnorske tunanleggene fra jernalderen’, Viking, 41, 1977.
    Johansen, O. S., Synspunkter på jernalderens jordbrukssamfunn i Nord-Norge, Tromsø, 1990.
    Johnsen, A. O., On the Background for the Establishment of the Norwegian Church Province, Avhandlinger Utgitt av Det Norske Videnskaps-Akademi i Oslo, II. Hist.-Filos.Klasse, New Series, 11, 1967.
    Johnsen, A. O., Når ble erkebiskopstolen i Norge opprettet? Det Kongelige Norske Videnskabers Selskabs Skrifter, 1949, 1, Trondheim, 1950.
    Johnsen, A. O., Studier vedrørende kardinal Nicolaus Brekespears legasjon til Norden, Oslo, 1946.
    Jokipii, M. and Nummela, I. (eds.), Ur nordisk kulturhistoria: Universitetsbesöken i utlandet före 1660, Studia Historica Jyväskylänsiä, 22:1, Jyväskylä, 1981.
    Jonsson, B., ‘The ballad and oral literature’, Harvard English Studies, 17, 1991.
    Jónsson, F. (ed.), Den norsk-islandske Skjaldedigtning, A:1–2, B:1–2, København, 1912–15.
    Jónsson, F. (ed.), Morkinskinna, Samfund til utgivelse af gammel nordisk litteratur, 53, København, 1932.
    Jørgensen, A. Nørregaard, ‘Nye undersøgelser af Kanhavekanalen på Samsø’, Marinarkæologisk Nyhedsbrev fra Roskilde, Roskilde, 1995.
    Jørgensen, A. Nørgård and Clausen, B. L. (eds.), Military Aspects of Scandinavian Society in a European Perspective, AD 1–1300. Publications from The National Museum, Studies in Archaeology & History, 2, Copenhagen, 1997.
    Jørgensen, E. (ed.), Annales Danici medii aevi, København, 1920.
    Jørgensen, E., Helgendyrkelse i Danmark, København, 1909.
    Jutikkala, E. and Pirinen, K., A History of Finland, New York, 1990.
    Jutikkala, E., ‘Ilmaston muutokset ja historia’, in Karonen, P. (ed.), Pane leipään puolet petäjäistä: Nälkä – ja pulavuodet Suomen historiassa, Jyväskylä, 1994.
    Jutikkala, E., Bonden i Finland genom tiderna, Helsingfors, 1963.
    Kahk, J., ‘Talurhva ideoloogia’, in Eesti talurahva ajalugu, 1, Tallin, 1991.
    Kallioinen, M., ‘Pestepidemierna och bosättningsexpansionen i det medeltida Finland’, Historisk Tidskrift för Finland, 83, 1998.
    Karlsson, L., ‘Ironwork’, in Pulsiano, Ph. (ed.), Medieval Scandinavia. An Encyclopedia, New York and London, 1993.
    Karlsson, L., Medieval Ironwork in Sweden, 1–2, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm, 1988.
    Karras, R. M., Slavery and Society in Medieval Scandinavia, New Haven and London, 1988.
    Kaspersen, S., ‘Kalkmaleri og samfund 1241–1340/50’, in McGuire, B. P. (ed.), Kulturblomstring og samfundskrise i 1300-tallet, København, 1979.
    Kaspersen, S. et al., Dansk litteraturhistorie, 1, Fra runer til ridderdigtning o. 800–1480, København, 1984.
    Kattinger, D. et al. (eds.), “huru thet war talet i kalmarn”: Union und Zusammenarbeit in der nordischen Geschichte. 600 Jahre Kalmarer Union (1397–1997), Hamburg, 1997.
    Kattinger, D., ‘Jag löntthe the swenska mz sorg thz the mik hente aff mäkilborgh’: Aspekte der Fremd-Herrschaft am Beispiel Albrechts von Mecklenburg in Schweden (1361–1389)’, in Erfen, I. and Spiess, K.-H. (eds.), Fremdheit und Reisen im Mittelalter, Stuttgart, 1997.
    Kaukiainen, Y., ‘Suomen asuttaminen’, in Jutikkala, E. et al. (eds.), Suomen taloushistoria, 1, Helsinki, 1980.
    Kerkkonen, G., Västnyländsk kustbebyggelse under medeltiden, Helsingfors, 1945.
    Kermode, P. M. C., Manx Crosses. With an Introduction by David M. Wilson, 1st edn 1906, 2nd edn Angus, 1994.
    Keyser, R. and Unger, C. R. (eds.), Strengleikar, Christiania, 1850.
    Keyser, R., and Munch, P. A. (eds.), Norges gamle Love indtil 1387, 1–5, Christiania, 1846–1895.
    Kielland, E. C., Stave Churches and Viking Ships, Oslo, 1981.
    Kielland, Th., Norsk Guldsmedkunst i Middelalderen, Oslo, 1926.
    Kirkja og kirkjuskrud: Kirker og kirkekunst på Island og i Norge, Reykjavík, 1997.
    Kivikoski, E., Suomen esihistoria, Suomen historia, 1, Porvoo, Helsinki, 1961.
    Kjær, A. and Holm-Olsen, L. (eds.), Det Arnamagæanske Haandskrift 81a Fol., Skálholtsbókyngsta, Kristiania, 1910, Oslo, 1986.
    Kjær, U. and Grinder-Hansen, P., Kirkene i Danmark, 1–2, Viborg, 1989.
    Kjellberg, A., ‘Textiles, furnishing’, in Pulsiano, Ph. (ed.), Medieval Scandinavia. An Encyclopedia, New York and London, 1993.
    Kjersgaard, E., Indtil år 1600: Byen og borgen Havn, Københavns historie, 1, København, 1980.
    Klang, L., ‘Kolonisation och bebyggelseutveckling i nordöstra Smålands inland’, Bebyggelse-historisk tidskrift, 11, 1986.
    Kleppe, E. J., ‘Archaeological material and ethnic identification: A study of Lappish material from Varanger, Norway’, Norwegian Archaeological Review, 10:1–2, 1977.
    Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 1–22, Oslo, København, Malmö, 1956–78.
    Knudsen, T., ‘Oslo bylov’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 13, 1968.
    Koch, H., Den ældre middelalder indtil 1241, Koch, H. and Kornerup, B. (eds.), Den danske kirkes historie, 1, København, 1950.
    Koch, H., Danmarks Kirke i den begyndende Højmiddelalder, 1, København, 1936.
    Koht, H., ‘Sagaernes opfatning av vor gamle historie’, Historisk Tidsskrift, 5:2, Oslo, 1914.
    Koht, H., Dronning Margaretta og Kalmarunionen, Oslo, 1965.
    Koht, H., Harald Hårfagre og rikssamlinga, Oslo, 1955.
    Koht, H., Norsk bondereising, Oslo, 1926.
    Kolsrud, O., Noregs Kyrkjesoga I. Millomalderen, Oslo, 1958.
    Kraft, S., Från äldsta tid till 1567, Linköpings historia, 1, Linköping, 1975.
    Krag, C., ‘Norge som odel i Harald Hårfagres ætt’, Historisk Tidsskrift, 68, Oslo, 1989.
    Krag, C., ‘Vestfold som utgangspunkt for den norske rikssamlingen’, Collegium Medievale, 3, 1990.
    Krag, C., Vikingtid og rikssamling 800–1100, Helle, K. (ed.), Aschehougs Norgeshistorie, 2, Oslo, 1995.
    Krag, C., Norges historie fram til 1319, Oslo, 2000.
    Kramer, W., ‘Ein hölzernes Sperrwerk in der grossen Breite der Schlei als Teil des Danewerk-Baues von 737 n.Chr.Geb.’, Archäologische Nachrichten aus Schleswig-Holstein, Heft 3, Schleswig, 1992.
    Krarup, A. and Norwin, W. (eds.), Acta processus litium inter regem Danorum et archiepiscopum Lundensem, København, 1932.
    Krause, W. and Jankuhn, H. (eds.), Die Runeninschriften im älteren Futhark, Göttingen, 1966.
    Kristjánsson, J., Eddas and Sagas: Iceland’s Medieval Literature, Reykjavík, 1988.
    Krøger, J. F. and Naley, H. R. (eds.), Nordsjøen: Handel, religion og politikk. Karmøyseminaret 94/95, Stavanger, 1996.
    Krogh, K. J. and Olsen, O., ‘From paganism to Christianity’, in Hvass, S. and Storgaard, B. (eds.), Digging into the Past: 25 Years of Archaeology in Denmark, Copenhagen, 1993.
    Krogh, K. J., ‘The royal Viking-Age monuments in Jelling in the light of recent archaeological excavations’, Acta Archaeologica, 53, 1982.
    Krogh, K. J., Gaaden om Kong Gorms Grav, København, 1993.
    Kroman, E., ‘Stadsrett, Danmark’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 16, 1971.
    Kroman, E., ‘Stadsstyrelse, Danmark’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 17, 1972.
    Kroman, E. (ed.), Den danske Rigslovgivning indtil 1400, København, 1971.
    Kronqvist, I., ‘Die mittelalterliche Kirchenarchitektur in Finnland’, Suomen Muinaismuistoyh- distyksen Aikakauskirja 48:1, Helsinki, 1948.
    Krötzl, C., Pilger, Mirakel und Alltag: Formen des Verhaltens im skandinavischen Mittelalter, Studia Historica, 46, Helsinki, 1994.
    Krötzl, C., Pilger, Mirakel und Alltag: Formen des Verhaltens im skandinavischen Mittelalter, Tampere, 1994.
    Kumlien, K., Sverige och hanseaterna, Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Handlingar, 86, Stockholm and Lund, 1953.
    Kumlien, K., Västerås till 1600-talets början, Västerås genom tiderna, 2, Västerås, 1971.
    Kungl, . Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, ed. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm, 1912.
    Kvamme, M., ‘Lokale pollendiagram og bose tningshistorie’, in Näsman, U. and Lind, J. (eds.), Folkevandringstiden i Norden: En krisetid mellem ældre og yngre jernalder, Aarhus, 1988.
    Kværndrup, S., ‘Det politiske niveau i Gesta Danorum’, in Dansk literaturhistorie, 1, København, 1990.
    Laaksonen, E. and Pärssinen, E. (eds.), Suomen historia, 4, Espoo, 1985.
    Lagerroth, F., Den svenska landslagens författning i historisk och komparativ belysning, Skrifter utgivna av Fahlbeckska stiftelsen, 32, Lund, 1947.
    Lammers, W., Die Schlacht bei Hemmingstedt: Freies Bauerntum und Fürstenmacht im Nordseeraum, 3rd edn, Heide, 1987.
    Larson, L. M. (trans.), The King’s Mirror, New York, 1917.
    Larsson, G. Bjarne, Stadgelagstiftning i senmedeltidens Sverige, Rättshistoriskt bibliotek, 51, Lund, 1994.
    Larsson, L. O., Det medeltida Värend, Bibliotheca Historica Lundensis, 12, Lund, 1964.
    Larsson, L.-O., ‘Jordägofördelningen i Sverige under Gustav Vasas regering’, Scandia, 51, 1985.
    Larsson, L.-O., Det medeltida Värend, Lund, 1964.
    Larsson, L.-O., Engelbrekt Engelbrektsson och 1430-talets svenska uppror, Värnamo,1984.
    Larsson, L.-O., Kalmarunionens tid: Från drottning Margareta till Kristian II, Falun, 1997.
    Larsson, L.-O., Småländsk medeltid, Stockholm, 1986.
    Larsson, O. L., Kalmarunionens tid: Från drottning Margareta till Kristian II, Stockholm, 1997.
    Lárusson, M. M., ‘Busetnad, Island: Bebyggelse’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 2, 1957.
    Lassen, E., Dansk kunst. Fra runesten til altertavle, ca 900–1500, København, 1972.
    Lechner, G., Die hansischen Pfundzollisten des Jahres 1368, Quellen und Darstellungen zur hansischen Geschichte, Neue Folge, 10, Lübeck, 1935.
    Lehmann, P., Skandinaviens Anteil an der lateinischen Literatur und Wissenschaft des Mittelalters, 1–2, Sitzungsbericht der Bayerischen Akademie der Wissenschaften, München, 1936–37.
    Lidén, H. E., ‘Architecture’, in Pulsiano, Ph. (ed.), Medieval Scandinavia. An Encyclopedia, New York and London, 1993.
    Lidén, H. E., ‘Trondheims domkirkes vestfront’, Foreningen til norske fortidsminnesmerkers bevaring. Årbok 1990.
    Lidén, H. E., Mariakirken. Romansk bygningskunst i Bergen, Bergen, 1961.
    Lidén, H. E., Middelalderen bygger i stein: en innføring i steinhugger- og murerhåndverket i Norge i middelalderen, Oslo, 1974.
    Liebgott, N.-K., Middelalderens emaljekunst, København, 1986.
    Liedgren, J., ‘Stadsbok’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 16, 1971.
    Liedgren, L., Hus och gård i Hälsingland: En studie av agrar bebyggelse och bebyggelsesutveckling i norra Hälsingland Kr.f.–600 e.Kr., Umeå, 1992.
    Liepe, L., ‘Den medeltida träskulpturen i Skåne’, Skånsk medeltid och renässans 14, Lund, 1995.
    Lilja, S., ‘Stockholms befolkningsutveckling före 1800: problem, metoder och förklaringar’, Historisk tidskrift, 115, Stockholm, 1995.
    Lillehammer, A., Fra jeger til bonde – inntil 800 e.Kr., Helle, K. (ed.), Aschehougs Norgeshistorie, 1, Oslo, 1994.
    Lind, J., ‘Fortællingen om Valamoklosteret: En nyfunden kilde til klosterets ældste historie’, Historisk Tidskrift för Finland, 77, 1992.
    Lindahl, G., ‘Uppsala domkyrka’, in Nilsén, A. (ed.), Kyrkorna i Uppsala, Upplands kyrkor, nya serien 1, Uppsala, 1992.
    Líndal, S., ‘Ægteskab’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 20, Oslo, 1976.
    Líndal, S. (ed.), Saga Íslands, 1–2, Reykjavík, 1974–5.
    Líndal, S. (ed.), Saga Íslands, 1–4, Reykjavík, 1974–89.
    Lindbæk, J., Pavernes forhold til Danmark under kongerne Kristiern I og Hans, København, 1907.
    Lindberg, F., Hantverk och skråväsen under medeltid och äldre vasatid, Stockholm, 1964.
    Lindblom, A., La peinture gothique en Suède et en Norvège, Stockholm, 1916.
    Lindblom, A., Sveriges konsthistoria, 1, Stockholm, 1944.
    Lindborg, A. (ed.), ‘Diarium Vazstenense’: Vadstena klosters minnesbok, Stockholm, 1918.
    Lindhardt, P. G., Reformationstiden 1513–1536, Koch, H. and Kornerup, B. (eds.), Den danske kirkes historie, 3:2, København, 1965.
    Lindkvist, T., ‘Bishops, kings and aristocrats in the making of a European society of Sweden’, in Blomkvist, N. (ed.), Culture, Clash or Compromise? The Europeanization of the Baltic Sea Area 1100–1400 ad. Papers of the XIth Visby Symposium held at Gotland Centre for Baltic Studies, Gotland University College, Visby October 4th–9th, 1996, Västervik, 1998.
    Lindkvist, T., ‘När blev Finland svenskt? Om svenska behov av korståg mot Finland’, Finsk Tidskrift, Helsingfors, 1992:10.
    Lindkvist, T., ‘Swedish medieval society: Previous research and recent developments’, Scandinavian Journal of History, 4, 1979.
    Lindkvist, T., Landborna i Norden under äldre medeltid, Studia Historica Upsaliensia, 110, Uppsala, 1979.
    Lindkvist, T., Plundring, skatter och den feodala statens framväxt: Organisatoriska tendenser i Sverige under övergången från vikingatid till tidig medeltid, Opuscula historica Upsaliensia, 1, Uppsala, 1990.
    Lindman, G., Svedjebruket i Munkeröd: Ett exempel på periodiskt svedjande från yngre stenålder till medeltid i södra Bohusläns kustland, Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, Skrifter, 3, Göteborg, 1993.
    Lindquist, A.-K. and Ramqvist, P. H., Gene: En stormannsgård från äldre järnålder i Mellom Norrland, Umeå, 1993.
    Lindquist, S.-O., ‘The development of the agrarian landscape on Gotland during the early Iron Age’, Norwegian Archaeological Review, 7:1, 1974.
    Lindquist, S.-O., Det förhistoriska kulturlandskapet i östra Östergötland: Hallebyundersökningen, I, Acta Universitatis Stockholmiensis, Studies in North-European Archaeology, 2, Stockholm, 1968.
    Lindqvist, S., Gotlands Bildsteine, 1–2, Stockholm, 1941–2.
    Lindström, D., Skrå, stad och stat: Stockholm, Malmö och Bergen ca. 1350–1622, Uppsala, 1991.
    Linton, M., ‘De ekonomiska förutsättningarna för Margaretas politiska program’, Scandia, 39, 1973.
    Linton, M., Drottning Margareta, fullmäktig fru och rätt husbond: Studier i Kalmaruionens förhistoria, Aarhus, 1971.
    Linton, M., Margareta, Nordens drottning 1375–1412, Stockholm, 1997.
    Livi-Bacci, M., A Concise History of World Population, Cambridge, Massachusetts, 1989.
    Ljung, S. et al., ‘Borgmästare’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 2, 1957.
    Ljung, S. et al., ‘Hantverkare’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 6, 1961.
    Ljung, S., ‘Stadsstyrelse’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 17, 1972.
    Ljung, S., Uppsala uder yngre medeltid och Vasatid, Uppsala stads historia, 2, Uppsala, 1954.
    Lockwood, W. B., Indo-European Philology, 3rd printing, London, 1977.
    Löfgren, O., ‘Family and household among Scandinavian peasants’, Ethnologia Scandinavica, 1974.
    Löfquist, K. E., Om riddarväsen och frälse i nordisk medeltid, Lund, 1935.
    Löfqvist, K. E., ‘De svenska drots- och marskämbetena under 1200- och 1300-talen’, Vetenskaps-Societetens i Lund årsbok, 1936, Lund, 1936.
    Lögdberg, G. A., De nordiska konungarna och Tyska Orden 1441–1457, Uppsala, 1935.
    Løken, T., ‘Bygg fra fortiden: Forsand i Rogaland. Bebyggelsessentrum gjennom 2000 år’, Ams-Småtrykk, 21, Stavanger, 1988.
    Lönnroth, E., ‘De äkta folkungarnas program’, Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala: Årsbok, 1944.
    Lönnroth, E., ‘The Vinland problem’, Scandinavian Journal of History, 21, 1996.
    Lönnroth, E., ‘Unionsdokumenten i Kalmar 1397’, Scandia, 24, 1958.
    Lönnroth, E., Scandinavians, Göteborg, 1977.
    Lönnroth, E., Statsmakt och statsfinans i det medeltida Sverige, Göteborgs Högskolas årsskrift 1940, 3, Göteborg, 1940.
    Lönnroth, E., Sverige och Kalmarunionen 1397–1457, Göteborg, 1934, reprinted 1969.
    Lönnroth, L. and Delblanc, S. (eds.), Den svenska litteraturen, 1, Från forntid till frihetstid, Stockholm, 1987.
    Losman, B., ‘Drottning Margaretas ekonomi och donationspolitik’, Scandia, 38, 1972.
    Lovén, C., Borgar och befästningar i det medeltida Sverige, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm, 1996.
    Lund, H. (ed.), Danmarks arkitektur, København, 1979–81.
    Lund, N. and Hørby, K., Samfundet i vikingetid og middelalder 800–1500, Dansk social historie, 2, København, 1980.
    Lund, N., ‘Cnut’s Danish kingdom’, in Rumble, A. (ed.), The Reign of Cnut, London, 1994.
    Lund, N., Lid, leding og landeværn: Hær og samfund i Danmark i ældre middelalder, Roskilde, 1996.
    Lund, N. (ed.), Two Voyagers at the Court of King Alfred: The Ventures of Ohthere and Wulfstan, York, 1984.
    Lunde, Ø., Trondheims fortid i bygrunnen: Middelalderbyens topografi på grunnlag av det arkeologiske materialet inntil 1970, Riksantikvarens skrifter, 2, Trondheim, 1977.
    Lunden, K., ‘Gardar, bruk og menneske i høgmellomalderen’, Historisk Tidsskrift, 58, Oslo, 1979.
    Lunden, K., Norge under Sverreætten 1177–1319, Mykland, K. (ed.), Norges historie, 3, Oslo, 1976.
    Lundström, A. (ed.), Thirteen Studies on Helgö, The Museum of Antiquities, Stockholm Studies, 7, Stockholm, 1988.
    Maarbjerg, J. P., Scandinavia in the European World-Economy, ca 1570–1625, American University Studies, Series 9, History, 169, New York, 1995.
    Mackeprang, M., Danmarks middelalderlige døpefonter, København, 1941.
    Mackeprang, M., Vore landsbykirker, København, 1920.
    Magerøy, E. M. and Karlsson, L., ‘Wood carving’, in Pulsiano, Ph. (ed.), Medieval Scandinavia. An Encyclopedia, New York and London, 1993.
    Magerøy, H. (ed.), Soga om birkebeinar og baglar, Boglunga sogur, 1–2, Norrøne tekster, 5, Oslo, 1988.
    Magga, O. H., ‘Samisk språk’, in Molde, B. and Karker, A. (eds.), Språkene i Norden, Oslo, 1983.
    Magnus, B. and Myhre, B., ‘The concept “Immigration” in archaeological contexts illustrated by examples from west Norwegian and north Norwegian early Iron Age’, Norwegian Archaeological Review, 5:1, 1972.
    Magnus, B. and Myhre, B., Forhistorien: Fra jegergrupper til høvdingsamfunn, Mykland, K. (ed.), Norges historie, 1, Oslo, 1976.
    Magnus, B., ‘Fisker eller bonde? Undersøkelser av hustufter på ytterkysten’, Viking, 38, 1974.
    Magnus, B., ‘Iron Age exploitation and high mountain resources in Sogn’, Norwegian Archaeological Review, 19:1, 1986.
    Magnúsdóttir, A., Frillor och fruar: politik och samlevnad på Island 1120–1400, Göteborg, 2001.
    Magnusson, G., ‘Lågteknisk järnhandtering i Jämtlands län’, Jernkontorets Bergshistoriska Skriftserie, 22, Stockholm, 1986.
    Magnusson, L., Sveriges ekonomiska historia, Falun, 1996.
    Malmer, B., The Sigtuna Coinage c. 995–1005, Commentationes de nummis saeculorum IX–XI in Suecica repertis, Nova series, 4, Stockholm and London, 1989.
    Margeson, S., ‘The Volsung legend in medieval art’, in Andersen, F. G. et al. (eds.), Medieval Iconography and Narrative: A Symposium, Odense], 1980.
    Martens, I., Jernvinning på Møsstrond i Telemark: En studie i teknikk, busetning og økonomi, Norske oldfunn, 12, Oslo, 1988.
    Marthinsen, L., ‘Maksimum og minimum: Norsk busetnadshistorie etter DNØ’, in Haarstad, K. et al. (eds.), Innsikt og utsyn: Festskrift til Jørn Sandnes, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Skriftserie fra Historisk institutt, 12, Trondheim, 1996.
    McGuire, B. P., The Cistercians in Denmark: Their Attitude, Roles and Functions in Medieval Society, Cistercian Studies Series, 35, Kalamazoo, 1982.
    Medieval Wooden Sculpture in Sweden, Stockholm, 1964–80.
    Meissner, R., Die Strengleikar, Halle, 1902.
    Mikander, K. (ed.), Kring korstågen till Finland, Helsingfors, 1968.
    Miller, W. I., ‘Some aspects of householding in the medieval Icelandic commonwealth’, Continuity and Change, 3, 1988.
    Miller, W. L., Bloodtaking and Peacemaking, Chicago, 1990.
    Moberg, L. (ed.), Konungastyrelsen, Samlingar utgivna av Svenska Fornskrift-Sällskapet, 69:1–2, Uppsala, 1984.
    Moberg, O., Olav Haraldsson, Knut den store och Sverige, Lund, 1941.
    Molbech, C. and Petersen, N. M. (eds.), Udvalg af hidtil utrykte Danske Diplomer og Breve fra 14., 15. og 16. Aarhundrede, København, 1842–59.
    Molde, B. and Karker, A. (eds.), Språkene i Norden, Oslo, 1983.
    Møller-Christensen, V. et al., ‘Hospital’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 4, 1959.
    Mollerup, W., Danmarks Forhold til Lifland fra Salget af Estland til Ordensstatens Opløsning (1346–1561), København, 1880.
    Moltke, E., Runes and their Origin: Denmark and Elsewhere, Copenhagen, 1985.
    Monclair, H., Forestillinger om kongen i norsk middelalder gjennom ritualene og symbolene rundt ham, Norges forskningsråd: KULTs skriftserie, 44, Oslo, 1995.
    Moring, B., Skärgårdsbor: Hushåll, familj och demografi i en finlänsk kustbygd på 1600-, 1700- och 1800-talen, Helsinki, 1994.
    Morris, C., The Discovery of the Individual, Toronto, 1987.
    Mortensen, L. B., ‘Saxo Grammaticus’ view of the origin of the Danes’, Cahiers de l’Institut du Moyen Age Grec et Latin, 55, Copenhague, 1987.
    Mortensen, P. and Rasmussen, B. M. (eds.), Fra stamme til stat i Danmark, 1–2. Århus, 1988–91.
    Muchembled, R., L’invention de l’homme moderne, Paris, 1988.
    Muinaismuistoyhdistys, Suomen Fornminnesföreningen, Finska Suomen kirkot/Finlands kyrkor, ed., Helsingfors, 1959.
    Mulk, I.-M., Sirkas: ett samiskt fångstsamhälle i förändring Kr.f.–1600. e.Kr., Umeå, 1994.
    Müller, C. Paludan, De første konger af den oldenborgske slægt: Omrids og tanker, København, 1874, reprinted 1971.
    Müller-Wille, M., ‘Frühmittelalterliche Prunkgräber im südlichen Skandinavien’, Bonner Jahrbücher, 178, 1978.
    Munch, G. Stamsø, ‘Hus og hall: En høvdinggård på Borg i Lofoten’, in Steinsland, G. et al. (eds.), Nordisk hedendom: Et symposium, Odense], 1991.
    Munch, P. A., Det norske Folks Historie, 1–3, Christiania, 1852–7.
    Munch, P. A., Det norske Folks Historie, 3–4:2, Christiania, 1857–9.
    Munch, P. A., Norse Mythology: Legends of Gods and Heroes, New York, 1954.
    Mundt, M. (ed.), Hákonar saga Hákonarsonar etter Sth. 8 fol., AM 325 VIII, 4° og AM 304,4°, Norrøne tekster, 2, Oslo, 1977.
    Murawski, K. E., Zwischen Tannenberg und Thorn: Die Geschichte des Deutschen Ordens unter dem Hochmeister Konrad von Erlichhausen 1441–1449, Göttingen, 1953.
    Murray, A. C., Germanic Kinship Structure: Studies in Law and Society in Antiquity and the Early Middle Ages, Studies and Texts. Pontifical Institute of Medieval Studies, 65, Toronto, 1983.
    Myhre, B., ‘Beregning av folketall på Jæren i yngre romertid og folkevandringstid’, in Olafsson, G. (ed.), Hus, gård och bebyggelse, Reykjavík, 1983.
    Myhre, B., ‘Boathouses as indicators of political organization’, Norwegian Archaeological Review, 18:1–2, 1985.
    Myhre, B., ‘Chieftains’ graves and chiefdom territories in South Norway in the Migration Period’, Studien zur Sachsenforschung, 6, 1987.
    Myhre, B., ‘Rogaland forut for Hafrsfjordslaget’, in Rikssamlingen og Harald Hårfagre: Historisk seminar på Karmøy 10. og 11. juni 1993, Karmøy, 1993.
    Myhre, B., ‘The beginning of the Viking Age – some current archaeological problems’, in Faulkes, A. and Perkins, R. (eds.), Viking Revaluations, London, 1993.
    Mykland, K., Gjennom nødsår og krig 1648–1720, Mykland, K. (ed.), Norges historie, 7, 2nd edn, Oslo, 1988.
    Myrdal, J. and Söderberg, J., Kontinuitetens dynamik: Agrar ekonomi i 1500-talets Sverige, Stockholm Studies in Economic History, 15, Stockholm, 1991.
    Myrdal, J., ‘Agrarteknik och samhälle under två tusen år’, in Näsman, U. and Lind, J. (eds.), Folkevan-dringstiden i Norden: En krisetid mellem ældre og yngre jernalder, Aarhus, 1988.
    Myrdal, J., Medeltidens åkerbruk: Agrarteknik i Sverige ca. 1000 till 1520, Nordiska museets Handlingar, 105, Borås, 1985.
    Myrvoll, S., ‘The trade in Eidsborg hones over Skien in the Medieval Period’, in Edgren, T. (ed.), Proceedings of the Third Nordic Conference on the Application of Scientific Methods in Archaeology, Mariehamn, Åland, Finland, 8–11. October 1984, Iskos, 5, Helsinki, 1985.
    Näsman, U. and Lund, J., Folkevandringstiden i Norden: En krisetid mellem ældre og yngre jernalder, Århus, 1988.
    Näsman, U., ‘Om fjärrhandel i Sydskandinaviens yngre järnålder’, Hikuin, 16, 1990.
    Natur- og kulturlandskapet i planleggingen, 1, Regioninndeling av landskap, Nordisk Ministerråd, Miljørapport 3, 1987.
    Nedkvitne, A. and Norseng, P., Byen under Eikaberg, Oslo bys historie, 1, Oslo, 1991.
    Nedkvitne, A., ‘Handelssjøfarten mellom Norge og England i høymiddelalderen’, Sjøfartshistorisk årbok, Bergen, 1977.
    Nedkvitne, A., Møtet med døden i norrøn middelalder: En mentalitetshistorisk studie, Oslo, 1997.
    Newman, S., ‘Beowulf and the East Anglian royal pedigree’, in Carver, M. (ed.), The Age of Sutton Hoo, Woodbridge, 1992.
    Nielsen, H. F., ‘On the dialectal split of Ingveonic West Germanic from the early runic language of Scandinavia’, in Düwel, K. (ed.), Runische Schriftkultur in kontinental- skandinavischer und -angelsächsischer Wechselbeziehung, Berlin, 1994.
    Nielsen, H. F., The Germanic Languages. Origins and Early Dialectal Interrelations, Tuscaloosa, 1989.
    Nielsen, H. et al., ‘Testamente’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 18, 1974.
    Niitemaa, V., ‘Fiskhandel’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 4, 1959.
    Niitemaa, V., ‘Hämeen keskiaika’, in Hämen historia, 1, Hämeenlinna, 1955.
    Niitemaa, V., Baltian historia, Porvoo, 1959.
    Nilsén, A. ‘Kring ett limogeskrucifix från Vårvik på Dal’, Fornvännen, 93:1, 1998.
    Nilsén, A. ‘Södra Råda church in Sweden. A lost national treasure’, Konsthistorisk tidskrift, 3, 2002.
    Nilsén, A., ‘Johannes Rosenrod–ein deutscher Maler in Schweden um 1437’, Austausch und Verbindun gen in der Kunstgeschichte des Ostseeraums. Hamburger Gespräche, 8, Kiel, 1988.
    Nilsén, A., ‘Painting’, in Pulsiano, Ph. (ed.), Medieval Scandinavia. An Encyclopedia, New York and London, 1993.
    Nilsén, A., Kyrkorummets brännpunkt. Gränsen mellan kor och långhus i den svenska landskyrkan. Från romanik till nygotik, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm, 1991.
    Nilsson, B., Missionstid och tidig medeltid, Tegborg, L. (ed.), Sveriges kyrkohistoria, 1, Stockholm, 1998.
    Nilsson, B. (ed.), Kristnandet i Sverige: Gamla källor och nya perspektiv, Projektet Sveriges kristnande: Publikationer, 5, Uppsala, 1997.
    Nilsson, B. (ed.), Kristnaudet i Sverige: Gamla källor och nya perspektiv, Projektet Sveriges Kristnande, Publikationer, 5, Uppsala, 1996.
    Nisbeth, Å., Bildernas predikan, Stockholm, 1986.
    Nisbeth, Å., Ordet som bild. Östgötskt kalkmåleri vid slutet av 1300-talet och början av 1400-talet, Stockholm, 1995.
    Norborg, L.-A., ‘Pest, Sverige’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 13, 1981.
    Norborg, L.-A., Källor till Sveriges historia, Lund, 1972.
    Norborg, L.-A., Storföretaget Vadstena kloster, Lund, 1958.
    Nordal, S. (ed.), Litteraturhistoria, Nordisk kultur, 8:A–B, Stockholm, Oslo and København, 1943–53.
    Nordal, S. (ed.), Orkneyinga saga, Samfund til utgivelse af gammel nordisk litteratur, 40, København, 1913–16.
    Nordman, C. A., Medeltida skulptur i Finland, Helsingfors, 1964.
    Nørlund, P., De gamle nordbobygder ved verdens ende, Odense, 1967.
    Nørlund, P., Gyldne altre. Jysk metalkunst fra Valdemartiden, København, 1926.
    Nørlund, P., Trelleborg, København, 1948.
    Norrbäck, N. (ed.), Finlands historia, 1, Ekenäs, 1992.
    Norrbäck, N. (ed.), Finlands historia, 1, Helsingfors 1993.
    Nors, T., ‘Kampen om æsgteskabet’, Den Jyske historiker, 42, 1987.
    Nowak, Z. H., ‘Zum National- und Staatsbewusstsein im spätmittelalterlichen Dänemark’, in Czacharowski, A. (ed.), Nationale, ethnische Minderheiten und regional Identitäten in Mittelalter und Neuzeit, Torun, 1994.
    Nyborg, E., Fanden på vœggen, København, 1978.
    Nylander, I., Das kirchliche Benefizialwesen Schwedens während des Mittelalters, Rättshistoriskt bibliotek, 4, Stockholm, 1953.
    Nylén, E. and Lamm, J. P., Stones, Ships and Symbols, Stockholm, 1988.
    Odén, B., Lauritz Weibull och forskarsamhället, Lund, 1975.
    Odner, K., ‘Ethnicity and traditions in northern Fenno-Scandinavia’, Acta Borealia, 2, 1992.
    Odner, K., ‘Finner og Terfinner: Etniske prosesser i nordre Fenno-Skandinavia’, Occasional Papers in Social Anthropology, 9, Oslo, 1983.
    Oftedal, M., ‘Busetnad’, KLMN, 2, 1957.
    Ólafsson, G. (ed.), Hus, gård och bebyggelse: Föredrag från det XVI nordiska arkeologmötet, Island 1982, Reykjavík, 1983.
    Olesen, J. E. ‘Archiregem regni Daniae’, in Nielsen, H. F. (ed.), Twenty-eight Papers Presented to Hans Bekker-Nielsen, Odense], 1993.
    Olesen, J. E. ‘Christoffer av Bayerns forleningspolitik i Oberpfalz’, Forum medievale, 11, 1985.
    Olesen, J. E. ‘Christopher of Bavaria, King of Denmark, Norway and Sweden (1440–1448): Scandinavia and Southern Germany in the 15th Century’, in Paravicini, W. (ed.), Nord und Süd in der deutschen Geschichte des Mittelalters, Kieler Historische Studien, 34, Sigmaringen, 1990.
    Olesen, J. E. ‘Der dänische Reichsrat: die hohe Geistlichkeit’, in , N. Jörn et al., Der Stralsunder Frieden von 1370, Prosopographische Studien, Quellen und Darstellungen zur Hansischen Geschichte, N.F., 46, Köln, Weimar, Wien, 1998.
    Olesen, J. E. ‘Det danske rigsråd, kong Hans og Kalmarunionen 1481–1483’, in Struktur og funktion: Festskrift til Erling Ladewig Petersen, Odense], 1994.
    Olesen, J. E. ‘Die doppelte Königswahl 1448 im Norden’, in Paravicini, W. (ed.), Mare Balticum: Beiträge zur Geschichte des Ostseeraums im Mittelalter und Neuzeit. Festschrift zum 65. Geburtstag von Erich Hoffmann, Sigmaringen, 1992.
    Olesen, J. E. ‘Die preussischen Hansestädte in der nordischen Politik 1434–1450’, in Jörn, N. et al. (eds.), “kopet uns werk by tyden”: Festschrift für Walter Stark zum 75. Geburtstag, […]
    Olesen, J. E. Unionskrige og Stœndersamfund: Bidrag til Nordens historie i Kristian I’s regeringstid 1450–1481, Skrifter utgivet af Jysk Selskab for Historie, 40, Aarhus, 1983.
    Olesen, J. E., Rigsråd – Kongemagt – Union: Studier over det danske rigsråd og den nordiske kongemagts politik 1439–1449, Skrifter utgivet af Jysk Selskab for Historie, 36, Aarhus, 1980.
    Olesen, J. E. (ed.), Christoffer av Bayerns breve 1440–1448 vedrørende hans bayerske hertugdømme, København, 1986.
    Olofsson, S. E., ‘Övre Norrlands medeltid’, in Westin, G. (ed.), Tiden till 1600, Övre Norrlands historia, 1, Umeå, 1962.
    Olrik, J. and Ræder, H. (eds.), Saxonis Gesta Danorum, 1, København, 1931.
    Olsen, B., ‘Comments on Saami (Lapps), Finns and Scandinavians in history and prehistory’, Norwegian Archaeological Review, 18, 1985.
    Olsen, B., Bosetning og samfunn i Finnmarks forhistorie, Oslo, 1994.
    Olsen, O. and Crumlin-Pedersen, O., Five Viking Ships from Roskilde Fjord, København, 1978.
    Olsen, O. et al., Fyrkat: En jysk vikingeborg, 1–2, København, 1976–7.
    Olsen, O., Hørg, hov og kirke: Historiske og arkæologiske vikingetidsstudier, København, 1966.
    Olsen, T. Damsgaard, ‘Omkring kirkelovenes tilblivelse’, in Andersen, P. et al. (eds.), Festskrift til Kristian Hald, København, 1974.
    Olsson, G., ‘Freden i Köpenhamn 1509’, in Studier tillägnade Curt Weibull den 19 augusti 1946, Göteborg, 1946.
    Orrman, E., ‘Den svenska bebyggelsens historia’, in Zilliacus, K. (ed.), “Finska skären”: Studier i åboländsk kulturhistoria utgivna av Konstsamfundet till dess 50-årsjubileum 1990, Helsingfors, 1990.
    Orrman, E., ‘Ett forsök att beräkna bebyggelsens omfattning i Finland vid utgången av högmedeltiden’, in Haarstad, K. et al. (eds.), Innsikt og utsyn: Festskrift til Jørn Sandnes, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Skriftserie fra Historisk institutt, 12, Trondheim, 1996.
    Orrman, E., ‘Ett samhälle av bönder och syndersfolk’, in Emsalöboken, 1, Borgå, 1992.
    Orrman, E., ‘Geographical factors in the spread of permanent settlement in parts of Finland and Sweden from the end of the Iron Age to the beginning of modern times’, Fennoscandia archaeologica, 7, 1991.
    Orrman, E., ‘Harhaopit keskiajan murrosten heijastumina’, in Tuhkanen, T. et al. (eds.), Keskusteluja professorin kanssa. Veikko Litzen 60 vuotta 1.12.1993, Turun yliopisto. Historian laitoksen julkaisuja, 28, Turku, 1993.
    Orrman, E., ‘Helsingin pitäjän ja Undenmaan kirkollinen järjestäytyminen 1400-luvun loppuun mennessä’, in Knapas, M. T. (ed.), Vantaan Pyhän Laurin kirkko 500 vuotta, Sulkava, 1994.
    Orrman, E., ‘Huomioita myöhäiskeskiajan ja 1500-luvun asutustaantumista Pohjois- ja Koillis-Euroopassa’, Historiallinen Aikakauskirja, 85, 1987.
    Orrman, E., ‘Notes on the accounts of Tyrvää church as a source on the history of construction of the church’, Fennoscandia archaeologia, 14, 1997.
    Orrman, E., ‘Om geologiska faktorers inverkan på bebyggelsen i södra Finland mot slutet av järnåldern och under tidig medeltid’, Historisk Tidskrift för Finland, 72, 1987.
    Orrman, E., ‘Om territoriella organisationsprinciper i Sveariket’, Historisk Tidskrift för Finland, 79, 1994.
    Orrman, E., ‘Svedjebruk på 1500-talets finska kungsgårdar’, in Larsson, B. (ed.), Svedjebruk och röjningsbränning i Norden – terminologi, datering, metoder, Skrifter om skogs- och lant-brukshistoria, 7, Stockholm, 1995.
    Orrman, E., ‘The progress of settlement in Finland during the late Middle Ages’, Scandinavian Economic Historical Review, 29, 1981.
    Orrman, E., Bebyggelsen i Pargas, S:t Mårtens och Vemo socknar i Egentliga Finland under senmedeltiden och på 1500-talet, Historiallisia Tutkimuksia, 132, Vammala, 1986.
    Österberg, E., ‘Agrarekonomisk utveckling: de nordiska länderna ca 1300–1600’, Scandia, 45, 1979.
    Österberg, E., ‘Bönder och centralmakt i det tidigmoderna Sverige: Konflikt – kompromiss – politisk kultur’, Scandia, 55, 1989.
    Österberg, E., ‘Kontroll och kriminalitet i Sverige från medeltid til nutid: Tendenser och tolkningar’, Scandia, 57, 1991.
    Österberg, E., Kolonisation och kriser: Bebyggelse, skattetryck, odling och agrarstruktur i Västra Värmland ca 1300–1600, Det nordiske ødegårdsprosjekt, 3, Varberg, 1977.
    Page, R. I. ‘New runic finds in England’, in Runor och runinskrifter, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien: Konferenser, 15, Stockholm, 1987.
    Page, R. I., ‘A most vile people’, The Dorothea Coke Memorial Lecture in Northern Studies, London, 1986.
    Palme, S. U., ‘Hövitsmän och husabymän’, Scandia, 1958.
    Palme, S. U., Riksföreståndarvalet 1512: Studier i nordisk politik och svensk statsrätt 1470–1523, Uppsala universitets årsskrift, 1947:7, Uppsala 1949.
    Palola, A.-P., ‘Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista’, Faravid, 18–19, 1996.
    Pálsson, H. (ed.), Völuspá, Edinburgh, 1996.
    Pálsson, H. and Edwards, P. (trans.), Orkneyinga saga: The History of the Earls of Orkney, London, 1981.
    Paludan, H., Familia og familie: To europeiske kulturelementers møde i højmiddelalderens Danmark, Århus, 1995.
    Paulsen, P., Drachenkämpfer, Löwenritter und die Heinrichssage, Köln and Graz, 1966.
    Paulsson, G. (ed.), Annales suecici medii aevi, Bibliotheca Historica Lundensis, Lund, 1974.
    Persson, E. and Persson, O., ‘Medeltidsfolket från kvarteret Repslagaren’, in Mårtensson, A. W. (ed.), S:t Stefan i Lund: Ett monument ur tiden, Lund, 1981.
    Persson, O., ‘Undersökning av människoskelett’, in Mårtensson, A. W. (ed.), Uppgrävt förflutet för Pkbanken i Lund: En investering i arkeologi, Lund, 1976.
    Petersen, E. Ladewig., ‘Monarchy and nobility in Norway in the period around 1500’, Mediaeval Scandinavia, 7, 1974.
    Petersen, E. Ladewig, Fra standssamfund til rangsamfund 1500–1700, Dansk socialhistorie, 3, København, 1981.
    Pirinen, K., ‘Fattigvård’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 4, 1959.
    Pirinen, K., Keskiaika ja uskonpuhdistuksen aika, Suomen kirkon historia, 1, Porvoo, Helsinki and Juva, 1991.
    Pirinen, K., Kymmenysverotus Suomessa ennen kirkkoreduktiota, Historiallisia Tutkimuksia, 55, Helsinki, 1962.
    Pitkänen, K., ‘Suomen väestön historialliset kehityslinjat’, in Pitkänen, K. (ed.), Suomen väestö, Hämenlinna, 1994.
    Poole, R., Viking Poems on War and Peace: A Study in Scaldic Narrative, Toronto, Buffalo and London, 1991.
    Porsmose, E., De fynske landsbyers historie – i dyrkningsfœllesskabets tid, Odense University Studies in History and Social Sciences, 109, Odense], 1987.
    Porsmose, E., Den regulerede landsby: Studier over bebyggelsesudviklingen på Fyn i tiden fra ca 1700 til ca. 1000 e.Kr. fødsel, Odense Studies in History and Social Sciences, 72, Odense, 1981.
    Pulsiano, Ph. (ed.), Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, New York and London, 1993.
    Purhonen, P., Kristinuskon saapumisesta Suomeen. Uskontoarkeologinen tutkimus, Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakauskirja, 106, Helsinki, 1998.
    Radding, C., A World Made by Men, Chapel Hill, 1985.
    Rafto, T. et al., ‘Englandshandel’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 3, 1958.
    Rahmqvist, S., ‘Gamla Uppsala by – Upplands största’, in Från Östra Aros till Uppsala: En samling uppsatser kring det medeltida Uppsala, Uppsala stads historia, 1, Uppsala, 1986.
    Rahmqvist, S., Sätesgård och gods: De medeltida frälsegodsens framväxt mot bakgrund av Upplands bebyggelseshistoria, Upplands Fornminnesförenings Tidskrift, 53, Uppsala, 1996.
    Ramqvist, P. H., Gene: On the Origin, Function and Development of Sedentary Iron Age Settlement in Northern Sweden, Umeå, 1983.
    Ramsing, H. U., Københavns historie og topografi i middelalderen, 2, København, 1940.
    Ramusio, Gio Battista, Navigatione e viaggio, Venezia, 1559, later edns 1574, 1583, 1606.
    Rasmussen, J. Nybo, ‘Præmonstratensorden’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 13, 1968.
    Rau, R. (ed.), Quellen zur Karolingischen Reichsgeschichte, 1–3, Darmstadt, 1968–9.
    Rebas, H., Infiltration och handel: Studier i senmedeltida nordisk Balticumpolitik i tiden omkring 1440–1479, Göteborg, 1976.
    Reinholtsson, P., Uppror eller resning? Samhällsorganisation och konflikt i senmedeltidens Sverige, Studia historica Upsaliensia, 186, Uppsala, 1998.
    Renfrew, C., Archaeology and Language. The Puzzle of Indo-European Origins, 2nd edn, London, 1989.
    Renvall, P., Finsk representation i Sveriges riksdag, Stockholm, 1967.
    Resi, H. Gjøstein (ed.), Produksjon og samfunn: Om erverv, spesialisering og bosetning i Norden i 1. årtusen e.Kr., Oslo, 1995.
    Rian, Ø., Den nye begynnelsen, Helle, K. (ed.), Aschehougs Norgeshistorie, 5, Oslo, 1995.
    Riis, T., Should Auld Acquaintance be Forgot …Scottish-Danish Relations c. 1450–1707, 1, Odense], 1988.
    Riis, T. (ed.), Studien zur Geschichte des Ostseeraumes, 1, Odense], 1995.
    Riising, A., Danmarks middelalderlige prœdigen, København, 1969.
    Riksantikvaren, , Norges kirker. Norske minnesmerker, 1–8:2, ed., Oslo, 1962–2000.
    Ringbom, S. (ed.), Konsten i Finland, Helsingfors, 1987.
    Roesdahl, E. and ørensen, P. Meulengracht (eds.), The Waking of Agantyr: The Scandinavian Past in European Culture, Århus, 1996.
    Roesdahl, E., ‘Dendrochronology and Viking studies in Denmark, with a note on the beginning of the Viking Age’, in Ambrosiani, B. and Clarke, H. (eds.), The Twelfth Viking Congress, Birka Studies, 3, Stockholm, 1994.
    Roesdahl, E., ‘Fortification’, in , PulsianoPh. (ed.), Medieval Scandinavia. An Encyclopedia, New York and London, 1993.
    Roesdahl, E., ‘Fra vikingegrav til Valhal’, in Kisbye, T. and Roesdahl, E. (eds.), Beretning fra det andet tværfaglige vikingesymposium, Højbjerg, 1983.
    Roesdahl, E., ‘Prestige, display and monuments in Viking Age Scandinavia’, in Galinié, H. (ed.), Les Mondes Normands, VIIIe–XIIe s., Caen, 1989.
    Roesdahl, E., ‘The Danish geometrical Viking fortresses and their context’, in Anglo-Norman Studies, 9, Proceedings of the Battle Conference 1986, 1987.
    Roesdahl, E., The Vikings, London, 1992.
    Roesdahl, E., Viking Age Denmark, London, 1982.
    Roesdahl, E. and Wilson, D. M. (eds.), From Viking to Crusader: The Scandinavians and Europe 800–1200, Copenhagen 1992, New York 1992.
    Roosval, J., Die Steinmeister Gottlands, Stockholm, 1918.
    Rosén, J., ‘Drottning Margaretas svenska räfst’, Scandia, 20, 1950.
    Rosén, J., ‘Frälse’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 4, 1959.
    Rosén, J., ‘Hovdag och råd’, Scandia, 19, 1948–9.
    Rosén, J., ‘Tronskiftet i Sverige 1275’, Scandia, 18, 1947.
    Rosén, J., Kronoavsöndringar under äldre medeltid, Skrifter utgivna av Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund, 46, Lund, 1949.
    Rosén, J., Striden mellan Birger Magnusson och hans bröder: Studier i nordisk politisk historia 1302–1319, Lund, 1939.
    Rosén, J., Svensk historia, 1, Stockholm, 1962.
    Rosén, J., Tiden före 1718, Svensk historia, 1, Stockholm, 1962.
    Ross, M. Clunies, Prolonged Echoes: Old Norse Myth in Medieval Icelandic Society, 1: The Myths, Odense], 1994.
    Ross, M. Clunies, Prolongued Echoes. Old Norse Myths in Medieval Northern Society, 1–2, Odense], 1994–8.
    Ross, M. Clunies, (ed.), Old Icelandic Literature and Society, Cambridge, 2000.
    Rumar, L. (ed.), Helgonet i Nidaros: Olavskult och kristnande i Norden, Skrifter utgivna av Riksarkivet, 3, Stockholm, 1997.
    Rydbeck, M., Skånes stenmästare före 1200, Lund, 1936.
    Rydbeck, O., Lunds domkyrkas byggnadshistoria, Lund, 1923.
    Rydberg, O. S. (ed.), Sveriges traktater med främmande magter, 1, Stockholm, 1877.
    Rydberg, O. S. (ed.), Sveriges Traktater, 2, Stockholm, 1883.
    Sammallahti, P., ‘A linguist looks at Saami prehistory’, Acta Borealia, 2, 1989.
    Sandnes, J. and Salvesen, H., Ødegårdstid i Norge: Det nordiske ødegårdsprosjekts norske undersøkelser, Det nordiske ødegårdsprosjekt: Publikasjoner, 4, Oslo, 1978.
    Sandnes, J., ‘Ødegårdsprosjektet og tallet på gårdsbruk i Norge i høgmiddelalderen’, Historisk Tidsskrift, 58, Oslo, 1979.
    Sandnes, J., ‘Bosetning og næringsliv i Nordvestskandinavia i yngre jernalder og tidlig kristen middelalder: en oversikt’, in Baudou, E. and Dahlstedt, K.-H. (eds.), Nord-Skandinaviens historia i tvärvetenskaplig belysning, Acta Universitatis Umensis, Umeå Studies in Humanities, 24, Umeå, 1980.
    Sandnes, J., ‘Tolv kyr, to hester og tre træler: Litt om omfanget av træleholdet i Norge i vikingtid og tidlig kristen tid’, Historisk Tidsskrift, 62, Oslo, 1983.
    Sandnes, J., Ødetid og gjenreisning: Trøndsk busetningshistorie ca. 1200–1660, Oslo, 1971.
    Sandnes, J., Kniven, ølet og œren: Kriminalitet i Norge på 1500- og 1600-tallet, Oslo, 1990.
    Sandnes, J. and Stemshaug, O. (eds.), Norsk Stadnamnleksikon, Oslo, 1976.
    Sandström, S. (ed.), Konsten i Sverige, 1, Stockholm, 1991.
    Sarmela, M., ‘Swidden cultivation and environment’, in Larsson, B. (ed.), Svedjebruk och röjningsbränning i Norden – terminologi, datering, metoder, Skrifter om Skogs- och lantbruk-shistoria, 7, Stockholm, 1995.
    Sawyer, B. and P., Medieval Scandinavia: From Conversion to Reformation, The Nordic Series, 17, Minneapolis, 1993.
    Sawyer, B., ‘Valdemar, Absalon, and Saxo: Historiography and politics in medieval Denmark’, Revue Belge de Philologie et d’Histoire, 63, 1985.
    Sawyer, B., ‘Viking Age rune stones as a source for legal history’, in Dybdahl, A. and Sandnes, J. (eds.), Nordiske middelalderlover: tekst og kontekst, Trondheim, 1997.
    Sawyer, P., ‘Da Danmark blev Danmark’, in Olsen, O. (ed.), Gyldendal og Politikens Danmarkshistorie, 3, København, 1988.
    Sawyer, P., ‘Knut, Sweden, och Sigtuna’, in Tesch, S. (ed.), Avstamp - för en ny Sigtunaforskning, Sigtuna, 1989.
    Sawyer, P., ‘The Scandinavian background’, in Cooper, J. (ed.), The Battle of Maldon: Fiction and Fact, London, 1993.
    Sawyer, P., När Sverige blev Sverige, Occasional Papers on Medieval Topics, 5, Alingsås, 1981.
    Sawyer, P., The Making of Sweden, Occasional Papers in Medieval History, 1, Alingsås, 1988.
    Schia, E., ‘Topografi og bebyggelsesutvikling’, in Schia, E. (ed.), De arkeologiske utgravninger i Gamlebyen, Oslo, 3, Oslo, 1987.
    Schia, E., ‘Urban Oslo: Evolution from a royal stronghold and administrative centre’, in Myrvoll, S. el al. (eds.), Archaeology and the Urban Economy, Festschrift to Asbjørn E. Herteig, Arkeologiske skrifter fra Historisk Museum, Universitetet i Bergen, 5, Bergen, 1989.
    Schia, E., Oslo innerst i Viken: Liv og virke i middelalderbyen, Oslo, 1991.
    Schietzel, K., ‘Die Baubefunde in Haithabu’, in Jahnkuhn, H. et al., Archäologische und naturwissenschaftliche Untersuchungen an Siedlungen im deutschen Küstengebiet, 2, Bonn, 1984.
    Schlyter, C. J. (ed.), Samling af Sveriges gamla lagar, 1–13, Stockholm and Lund, 1827–77.
    Schlyter, C. J. (ed.), Samling af Sveriges gamla lagar, 12, Lund, 1869.
    Schmidt, H., Building Customs in Viking Age Denmark, Herning, 1994.
    Schmitt, J.-C., ‘Les superstitions’, in Goff, J. and Remond, R. (eds.), Histoire de la France religieuse, 1, Paris, 1988.
    Schück, A. (ed.), Befolkning under medeltiden, Nordisk kultur, 2, Stockholm, Oslo, København, 1938.
    Schück, H., ‘Chronicles: Sweden’, in Ph. Pulsiano, (ed.), Medieval Scandinavia. An Encyclopedia, New York and London, 1993.
    Schück, H., ‘Kansler och capella regis under folkungatiden’, Historisk tidskrift, 81, Stockholm, 1963.
    Schück, H., ‘Magnus Birgersson’, Svenskt Biografiskt Lexicon, 24, 1982–4.
    Schück, H., ‘Sex skattebönder av vart härad – eller i varje gãrd?’, in Arkivet, historien och rörelsen: Sven Lundkvist 60 år, Skara, 1987.
    Schück, H., ‘Sweden’s early parliamentary institutions from the thirteenth century to 1611’, in Metcalf, M. (ed.), The Riksdag: A History of the Swedish Parliament, Stockholm, 1987.
    Schück, H. (ed.), Rikets brev och register, Skrifter utgivna av Svenska Riksarkivet, 4, Stockholm, 1976.
    See, K. von, ‘Studien zum Haraldskvæði’, Arkiv för nordisk filologi, 76, 1961.
    See, K. von, Skaldendichtung: Eine Einführung, München and Zürich, 1980.
    Seegrün, W., Das Papsttum und Skandinavien bis zur Vollendung der nordischen Kirchenorganisation 1164, Quellen und Forschungen zur Geschichte Schleswig-Holsteins, 51, Neumünster, 1967.
    Segev, D., Medieval Magic and Magicians in Norway and Elsewhere, Oslo, 2001.
    Selinge, K. G., ‘Reviderad karta – reviderad forntid?’, Bebyggelsehistorisk tidskrift, 11, 1986.
    Selinge, K.-G., ‘Graves and Iron Age settlement’, in Selinge, K.-G. (ed.), Cultural Heritage and and Preservation, National Atlas of Sweden, Italy, 1994.
    Sellevold, B. J. et al., Iron Age Man in Denmark, Nordiske Fortidsminder, Ser. B, 8, København, 1984.
    Semmingsen, I. et al. (eds.), Norges kulturhistorie, 1–2, Oslo, 1979.
    Sephton, J. (trans.), Sverrissaga: The Saga of King Sverri of Norway, London, 1899, reprinted Felinfach, 1994.
    Signums svenska konsthistoria, Lund, 1994.
    Sigurðsson, H., ‘Comment on the early settlement of Iceland’, Norwegian Archaeological Review, 24:1, 1991.
    Sigurðsson, J. V., ‘Forholdet mellom frender, hushold og venner på Island i fristatstiden’, Historisk Tidsskrift, 74, 1995.
    Sigurðsson, J. V., ‘Friendship in the Icelandic Commonwealth’, in Pálsson, G. (ed.), From Sagas to Society, London, 1992.
    Sigurðsson, J. V., ‘The Icelandic aristocracy after the fall of the Free State’, Scandinavian Journal of History, 20, 1995.
    Sigurðsson, J. V., Chieftains and Power in the Icelandic Commonwealth, Odense], 1999.
    Simensen, E., ‘Språkkontakt over landegrenser’, Collegium Medievale, 7, 1994/1.
    Siven, C. H., ‘On reconstructing the (once) living population from osteological age data’, International Journal of Anthropology, 6, 1991.
    Sjöberg, B. (ed.), National Atlas of Sweden: Sea and Coast, Stockholm, 1992.
    Sjöholm, E., Sveriges medeltidslagar: Europeisk rättstradition i politisk omvandling, Rätthistoriskt bibliotek, 41, Lund, 1988.
    Sjöstedt, L., Krisen i det svensk-skånska väldet 1356–1359, Lund, 1954.
    Sjöstrand, P. O., ‘Den tidigmedeltida statsbildningsprocessen och den östra halvan’, Historisk tidskrift för Finland, 1994.
    Skånland, V., ‘J. Svennung: “Scadinavia und Scandia”’, Maal og Minne, 1968.
    Skansjö, S. and Sundström, H., Gåvobrevet 1085, Lund, 1988.
    Skarin, O., Gränsgårdar i centrum, 1, Studier i västsvensk bebyggelseshistoria ca. 1300–1600, Göteborg, 1979.
    Skov, E. et al., ‘Helligåndshus’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 6, 1961.
    Skovgaard Petersen, I., Da tidernes herre var nær: Studier i Saxos historiesyn, København, 1987.
    Skovmand, R. et al. (eds.), Aggersborg i 1000 år, København, 1980.
    Skre, D., ‘Missionary activity in early medieval Norway: strategy, organization and the course of events’, Scandinavian Journal of History, 23, 1998.
    Skre, D., ‘Raknehaugen’, Viking, 60 (1997), pp. 7–42.
    Skyum-Nielsen, N., ‘Et videnskabeligt falsum i debatten om Kalmarunionen’, Scandia, 26, 1960.
    Skyum-Nielsen, N., ‘Hugo Yrwing, kungamordet i Finderup’ and ‘Ingvor Margareta Andersson, Erik Menved och Venden’, Historisk Tidsskrift, 11:5, København, 1956–9.
    Skyum-Nielsen, N., ‘Kanslere og skrivere i Danmark 1250–1283’, in Christiansen, T. E. et al. (eds.), Middelalder studier: Tilegnede Aksel E. Christensen, København, 1966.
    Skyum-Nielsen, N., Fruer og vildmænd: I, Dansk middelalderhistorie: 1250–1340, København, 1994.
    Skyum-Nielsen, N., Blodbadet i Stockholm og dets juridiske maskering, København, 1964.
    Skyum-Nielsen, N., Kirkekampen i Danmark 1241–1290: Jacob Erlandsen, samtid og eftertid, København, 1963.
    Smedberg, G., Nordens första kyrkor. En kyrkorättslig studie, Lund, 1973.
    Söderberg, B. G., Gotländska kalkmålningar 1200–1400, Visby, 1971.
    Söderberg, B. G., Mäster Sighmunder i Dädesjö, Malmö, 1957.
    Söderberg, B. G., Svenska kyrkomålningar från medeltiden, Stockholm, 1951.
    Söderlind, S., ‘Konkurrensen mellan Birgerssönerna’, Historisk Tidskrift, 79, Stockholm, 1959.
    Soininen, A. M., Pohjois-Savon asuttaminen, Helsinki, 1981.
    Soininen, A. M., Vanha maataloutemme, Historiallisis Tutkimuksia, 96, Forssa, 1975.
    Sømme, A., Jordbrukets geografi i Norge, A–B, Skrifter fra Norges Handelshøyskole i rekken geografiske avhandlinger, 3, Bergen, 1949–59.
    Sömme, A. (ed.), A Geography of Norden, Oslo, 1960.
    Sørensen, P. Meulengracht, Fortælling og ære: Studier i islændingesagaerne, 2nd edn, Oslo, 1995.
    Sørensen, P. Meulengracht, Sagas and Society: An Introduction to Old Norse Literature, Odense], 1993.
    Sporrong, U. and Wennersten, E., Marken, gården, släkten och arvet, Solna, 1995.
    Sporrong, U., Kolonisation, bebyggelseutveckling och administration: Studier i agrar kulturland-skapsutveckling under vikingatid och tidig medeltid med exempel från Uppland och Närke, Kulturgeografiska Institutionen, Stockholms universitet, Meddelanden, 61, Stockholm, 1985.
    Sporrong, U., Mälarbygd: Agrar bebyggelse och odling ur ett historisk-geografiskt perspektiv, Kulturgeografiska Institutionen, Stockholms universitet, Meddelanden, 61, Stockholm, 1985.
    Stedje, A., ‘Käpplingemorden - ett 600-årsminne’, in Hallerdt, B. (ed.), Från det försvunna, Sankt Eriks årsbok, 1989.
    Stefánsson, M., ‘Bergen – Islands første hovedstad’, in Øye, I. (ed.), Kjøpstad og rikssentrum, Onsdagskvelder i Bryggens Museum, 2, Bergen, 1986.
    Stefánsson, M., ‘Drottinsvik Sturlu þórðarsonar’, in Sturlustefna, Reykjavík, 1988.
    Stefánsson, M., ‘Iceland’, in , PulsianoPh. (ed.), Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, New York and London, 1993.
    Stefánsson, M., ‘Vínland or Vinland?’, Scandinavian Journal of History, 23, 1998.
    Stefánsson, M., Staðir og staðamál: Studier i islandsk egenkirkelige og beneficíalrettslige forliold i middelalderen, Skrifter, 4, Historisk Institutt, Bergen, 2000.
    Steinsland, G. and Sørensen, P. Meulengracht, Menneske og makter i vikingenes verden, Oslo, 1994.
    Steinsland, G., Det hellige bryllup og norrøn kongeideologi: En analyse av hierogamimyten i Skírnismál, Ynglingatal, Háleygjatal og Hyndluljód, Oslo, 1991.
    Stene, E., ‘Økonomi og samfunn i Inntrøndelag i jernalderen’, in Gullberg, K. (ed.), Järnåldern i Mittnorden: Et symposium kring nya arkeologiska och ekologiska forskningsrön, Acta Antiqua Ostrobotniensia, 3, Vasa, 1994.
    Stensson, R., Peder Jakobsson Sunnanväder och maktkampen i Sverige 1504–1527, Uppsala, 1947.
    Stenvik, L. F., ‘Samfunnsstrukturer i Trøndelag i jernalderen’, in Gullberg, K. (ed.), Järnåldern i Mittnorden: Ett symposium kring nya arkeologiska och ekologiska forskningsrön, Acta Antiqua Ostrobotniensia, 4, Vasa, 1994.
    Steuer, H., ‘Helm und Ringschwert: Prunkbewaffnung und Rangabzeichen germanischer Krieger’, Studien zur Sachsenforschung, 6, 1987.
    Stigell, A. L., ‘Kyrkans tecken och årets gång’, Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakauskirja / Finska Fornminnesföreningens Tidskrift, 77, Helsingfors, 1974.
    Storli, I., ‘Sami Viking Age pastoralism – or “the Fur Trade Paradigm” reconsidered’, Norwegian Archaeological Review, 26, 1993.
    Storli, I., Stallo-boplasser: Spor etter de første fjellsamer? Oslo, 1993.
    Strand, B., Kvinnor och män i Gesta Danorum, Göteborg, 1981.
    Ström, F., Nordisk hedendom: Tro och sed i förkristen tid, 2nd edn, Göteborg, 1985.
    Sundström, H., Bönder bryter bygd, Lund, 1984.
    Suvanto, S., ‘Medieval studies in Finland’, Scandinavian Journal of History, 4, 1979.
    Suvanto, S., Keskiaika, Satakunnan historia, 3, 1973.
    Svalenius, I., Gustav Vasa, Stockholm, 1950.
    Svanberg, J., Sankt Göran och draken, Stockholm, 1993.
    Sveinsson, E. Ó., Íslenzkar bókmenntir í fornöld, 1, Reykjavík, 1962.
    Svennung, J., Scadinavia und Scandia: Lateinisch-nordische Namenstudien, Acta Societatis Litterarum Humaniorum Regiae Upsaliensis, 44:1, Uppsala, 1963.
    Svensson, L. and Blom, G. A., ‘Skottebok’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 15, 1970.
    Svensson, L., ‘Tänkebok’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 17, 1972.
    Syrett, M., The Unaccented Vowels of Proto-Norse, NOWELE Supplement, II, Odense], 1994.
    Taavitsainen, J. P., ‘Questions about the organizing process of the early Church in Finland’, in Krötzl, C. and Masonen, J. (eds.), Quotidianum fennicum. Daily Life in Finland, Medium aevum quotidianum, 19, Krems, 1989.
    Taavitsainen, J.-P., ‘Kaskeaminen ja metsästys erämailla’, Kalevalaseuran vuosikirja, 73, 1994.
    Tångeberg, P., Mittelalterliche Holtzskulpturen und Altarschreine in Schweden, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm, 1986.
    Taranger, A., Den angelsaksiske kirkes indflydelse paa den norske, Kristiania, 1890.
    Teitsson, B. and Stefánsson, M., ‘Islandsk ødegårdsforskning’, in Nasjonale forskningsoversikter, Det nordiske ødegårdsprosjekt, 1, København, 1972.
    Teitsson, B. and Stefánsson, M., ‘Um rannsóknir á íslenzkri byggðarsögu tímabilsins fyrir 1700’, Saga, 10, 1972.
    Tesch, S., ‘Sigtuna: Stronghold and early town’, in Nilsson, L. and Lilja, S. (eds.), The Emergence of Towns: Archaeology and Early Urbanization in Non-Roman North-West Europe, Studier i stads- och kommunhistoria, 14, Stockholm, 1996.
    Tesch, S., Houses, Farmsteads, and long-term Change: A Regional Study of Prehistoric Settlements in the Köpinge Area, in Skåne, Southern Sweden, Uppsala, 1993.
    Tesch, S. (ed.), Makt och människor i kungens Sigtuna: Sigtunautgrävningen 1988–90, Sigtuna, 1990.
    The Nordic Environment – Present State, Trends and Threats, Nordic Council of Ministers, Nord, 12, Copenhagen, 1993.
    Tierney, J. J. (ed.), ‘Dicuili Liber de mensura orbis terrae’, Scriptores Latini Hiberniae, 6, Dublin, 1967.
    Tigerstedt, E. N. (ed.), Nyillustrerad svensk litteraturhistoria, 1, Forntiden, medeltiden, Vasatiden, Stockholm, 1955.
    Tobiassen, T., ‘Tronfølgelov og privilegiebrev’, Historisk Tidsskrift, 43, 1964.
    Tollin, C., ‘Tidigmedeltida kolonisation i mellersta Småland’, Ymer, 106, 1986.
    Tommila, P. (ed.) Stadsväsendets historia i Finland, Helsingfors, 1987.
    þorláksson, H., ‘Arbeidskvinnens, særlig veverskens økonomiske stilling på Island’, in Gunneng, H. and Strand, B. (eds.), Kvinnans ekonomiska ställning under nordisk medeltid: Uppsatser framlagda vid ett Kvinnohistoriskt symposium i Kungälv 8–12 oktober 1979, Göteborg, 1981.
    Tornberg, M., ‘Storfamiljinstitutionen i Finland’, Nord-Nytt, 1972.
    þórsteinsson, B., Enska öldin i sögu Íslendinga, Reykjavík, 1970.
    þórsteinsson, B., Island, Århus, 1985.
    þorsteinsson, B., Island, København, 1985.
    Tortzen, C., Gotland 1361: Forudsætningerne, overleveringen, København, 1961.
    Trillmich, W. (ed.), Ausgewählte Quellen zur deutschen Geschichte des Mittelalters, 9, Darmstadt, 1966.
    Trillmich, W. (ed.), Quellen des 9. und 11. Jahrhunderts zur Geschichte der Hamburgischen Kirche und des Reiches, Darmstadt, 1968.
    Trommer, Aa., ‘Komposition und Tendenz in der hamburgischen Kirchengeschichte Adam von Bremens’, Classica et mediaevalia, 18, 1957.
    Tunberg, S., Äldre medeltiden, Sveriges historia till våra dagar, 2, Stockholm, 1926.
    Turville-Petre, E. O. G., Myth and Religion of the North: The Religion of Ancient Scandinavia, 2nd edn, Westport, 1975.
    Turville-Petre, E. O. G., Scaldic Poetry, Oxford, 1976.
    Turville-Petre, G., Origins of Icelandic Literature, Oxford, 1953.
    Turville-Petre, G. (ed.), Hervarar saga ok Heidreks, Viking Society for Northern Research: Text series, 2, London, 1956.
    Tuulse, A., Romansk konst i Norden, Stockholm, 1968.
    Tuulse, A. (ed.), Ålands medeltida kyrkor, Acta Universitatis Stockholmensis 25, Stockholm, 1973.
    Ulsig, E., ‘Befolkningsfald, landgildefald og jordpriser i det 14. århundre’, Historisk Tidsskrift, 101, København, 2001.
    Ulsig, E., ‘Den senmiddelalderlige agrarkrise’, Historic, Jyske Samlinger, 15, Aarhus, 1983–85.
    Ulsig, E., ‘Højmiddelalderens danske godssystem set i europæisk sammenhæng’, Bol og by, Land-bohistorisk Tidsskrift, 2, 1996.
    Ulsig, E., ‘Landboerne i Skæring: En retrospektiv analyse’, in Ilsøe, H. and Jørgensen, B. (eds.), Plov og pen: Festskrift til Svend Gissel, København, 1991.
    Ulsig, E., ‘Landownership’, in , PulsianoPh. (ed.), Medieval Scandinavia. An Encyclopedia, New York and London, 1993.
    Ulsig, E., ‘Pest og befolkningsnedgang i Danmark i det 14. århundre’, Historisk Tidsskrift, 91, København, 1991.
    Ulsig, E., ‘Pest og befolkningsnedgang i Danmark i det 14. århundrede’, Historisk Tidsskrift, 91, København, 1990.
    Ulsig, E., ‘Plague in the Late Medieval Nordic countries’, Historisk Tidsskrift, 73, Oslo, 1994.
    Ulsig, E., ‘Rigsråd – kongemagt – union 1434–1449’, Historie: Jyske Samlinger, N. R., 14, Aarhus, 1981.
    Ulsig, E., Danske adelsgodser i middelalderen, Skrifter utgivet af Det historiske institut ved Københavns Universitet, København, 1968.
    Unger, C. R. and Huitfeldt, H. J. (eds.), Diplomatarium Norvegicum, 11, Christiania, 1884.
    Urbanczyk, P., Medieval Arctic Norway, Warszawa, 1992.
    Vahtola, J., ‘Kansojen moninaisuus’, in Hederyd, O. and Alamäki, Y. (eds.), Tornionlaakson historia, 1, Malung, 1991.
    Vahtola, J., ‘The rise of settlement on the coast of Northern Ostrobothnia’, in Julku, K. (ed.), Suomen varhaishistoria, Jyväskylä, 1992.
    Van Engen, J., ‘The Christian Middle Ages as an historiographical problem’, The American Historical Review, 91, 1986.
    Vauchez, A., La Sainteté en Occident aux derniers siècles du Moyen Age d’après le procès de canonisation et les documents hagiographiques, Rome, 1980.
    Vebæk, C. L., ‘Kolonisation, Kolonisation af Grønland’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 8, 1963.
    Vélius, N., ‘The character of the sources of the Baltic religion and mythology’, in Vélius, N. (ed.), Baltuðreligijos mitologijos saltiniai - Sources of Baltic Religion and Mythology, 1, Vilnius, 1996.
    Venge, M., “Når vinden føjer sig…”: spillet om magten i Danmark marts–december 1523, Odense], 1977.
    Venge, M., Christian 2.s fald: spillet om magten i Danmark januar–februar 1523, Odense], 1972.
    Vikkula, A., Seppälä, S.-L. et al., ‘The ancient field of Rapola’, Fennoscandia archaeologica, 11, 1994.
    Wainwright, F. T., The Northern Isles, London, 1962.
    Wallerström, T., Norrbotten, Sverige och medeltiden: Problem kring makt och bosättning i en europeisk periferi, 1, Lund Studies in Medieval Archaeology, 15:1, Stockholm, 1995.
    Walløe, L., ‘Pest og folketall 1350–1750’, Historisk Tidsskrift, 61, Oslo, 1982.
    Wamers, E., Insularer Metallschmuck in wikingerzeitlichen Gräbern Nordeuropas: Untersuchungen zur skandinavischen Westexpansion, Offa-Bücher, 56, Neumünster, 1985.
    Wastenson, L., National Atlas of Sweden, 1–17, Stockholm 1990–6.
    Weibull, C., ‘Lübecks Schiffahrt und Handel nach den nordischen Reichen 1368 und 1398–1400’, Zeitschrift des Vereins für Lübeckische Geschichte und Altertumskunde, 47, 1967.
    Weibull, L., ‘Necrologierna från Lund, Roskildekrönikan och Saxo: Grunddrag i Danmarks historia under det 12. århundradet’, Scandia, 1, 1928.
    Weibull, L., Kritiska undersökningar i Nordens historia omkring år 1000, Lund, 1911.
    Weidling, T., ‘Adel og aristokrati. En vurdering av begrepsbruken i norsk historieskriving om adelen rundt reformasjonstiden’, Historisk Tidsskrift, 77, Oslo, 1998.
    Weinauge, E., Die deutsche Bevölkerung im mittelalterlichen Schweden, Leipzig, 1942.
    Wennervirta, L., Suomen keskiaikainen kirkkomaalaus, Porvoo, Helsinki, 1937.
    Werlich, R.-G., ‘Bugislaw IX. von Pommern-Stolp–ein Pommer in den dynastischen Planen der nordischen Reiche in der ersten Hälfte des 15. Jahrhunderts’, in Wernicke, H. and Werlich, R.-G. (eds.), Pommern: Geschichte – Kultur – Wissenschaft. 2. Kolloquium zur Pommerschen Geschichte, Greifswald, 1992.
    Westin, G. T., ‘De s.k. länsregistren frän medeltidens slut’, Scandia, 21, 1951–52.
    Westin, G. T., Riksföreståndaren och makten: Politiska utvecklingslinjer i Sverige 1512–1517, Skrifter utg. av Vetenskapssocieteten i Lund, 52, Lund, 1957.
    Westman, K. B., Svenska rådets utveckling till år 1306, Stockholm, 1904.
    Westman, K. G., Svenska rådets historia till år 1306, Uppsala, 1904.
    Whitelock, D. (ed.), English Historical Documents, 1, 2nd edn, London, 1979.
    Widgren, M., Settlement and Farming Systems in the Early Iron Age: A Study of Fossil Agrarian Landscapes in Östergötland, Sweden, Stockholm, 1983.
    Wieselgren, G., Sten Sture d.y. och Gustaf Trolle, Lund, 1949.
    Wik, B., Helgelands historie, 1, Mosjøen, 1985.
    Wilson, D. M. and Klindt-Jensen, O., Viking Art, London, 1966, repr. 1980.
    Wilson, D. M., Vikingatidens konst i Sverige, Signums svenska konsthistoria, 2, Lund, 1994.
    Wilson, D. M., Vikings and Gods in European Art, Højbjerg, 1997.
    Windelhed, B., Barknåre by: Markanvändning och bebyggelse i en uppländsk by under tusen år, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet: Meddelanden, B 92, Stockholm, 1995.
    Wisløff, C. F., Norsk kirkehistorie, 1, Oslo, 1966.
    Wittendorff, A., På Guds og Herskabs nåde, Olsen, O. (ed.), Gyldendal og Politikens Danmarkshistorie, 7, København, 1989.
    Wood, I., ‘Christians and pagans in ninth-century Scandinavia’, in Sawyer, B. and P. and Wood, I. (eds.), The Christianization in Scandinavia, Alingsås, 1987.
    Wood, I., The Merovingian Kingdoms 450–751, London, 1994.
    Wrigley, E. A., ‘Mortality in pre-industrial England: The example of Colyton, Devon, over three centuries’, Dædalus, 97, 1968.
    Yrwing, H. and Enemark, P., ‘Hollandshandel’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 6, 1961.
    Yrwing, H., ‘Landsköp’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 10, 1965.
    Yrwing, H., Gotland under äldre medeltid, Lund, 1940.
    Yrwing, H., Konungamordeti Finderup: Nordiska förvecklingar under senare delen av Erik Klippings regering, Skrifter utg. av Kungliga Vetenskapssocieteten i Lund, 45, Lund, 1954.
    Yrwing, H., Visby – Hansestad på Gotland, Stockholm, 1986.
    Zachrisson, I. et al., Möten i gränsland: Samer och germaner i Mellanskandinavien, Stockholm, 1997.
    Zachrisson, I., ‘Arkeologi och etnicitet: Samisk kultur i mellersta Sverige ca. 1–1500’, Bebyggelsehistorisk tidskrift, 14, 1988.
    Zachrisson, I., ‘Comments on Saamis (Lapps), Finns and Scandinavians in history and prehistory’, Norwegian Archaeological Review, 18:1–2, 1985.
    Zachrisson, S. et al., ‘Rådhus’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 14, 1969.
    Zettel, H., Das Bild der Normannen und der Normanneneinfalle in westfränkischen, ostfränkischen und angelsächsischen Quellen des 8. bis 11. Jahrhunderts, München, 1977.

    Metrics

    Altmetric attention score

    Full text views

    Total number of HTML views: 0
    Total number of PDF views: 0 *
    Loading metrics...

    Book summary page views

    Total views: 0 *
    Loading metrics...

    * Views captured on Cambridge Core between #date#. This data will be updated every 24 hours.

    Usage data cannot currently be displayed.

    Accessibility standard: Unknown

    Why this information is here

    This section outlines the accessibility features of this content - including support for screen readers, full keyboard navigation and high-contrast display options. This may not be relevant for you.

    Accessibility Information

    Accessibility compliance for the PDF of this book is currently unknown and may be updated in the future.